"När jag gick i skolan hade vi ett skolval, som mest var på skoj. Partierna borde visa upp sig i skolan, så att man får veta vad de står för", tycker Ludvig Broström. Men han är inte orolig att Moderaterna inte ska lyckas locka de yngsta väljarna.
Vid valårets början kände Ludvig Broström att det blev ohållbart att bara drömma om förändring, och han gick från ord till handling och gick med i Moderaterna. Att bara klaga på de problem som samhället står inför var inte Ludvig Broströms melodi.
– Jag anser att det kan vara lättare att gå via politiken, för många av de problem vi ser styrs av lagar. Jag tror inte att man kan förändra något genom att klaga på twitter, det som funkar är att förändra systemet, säger han.
Men att bidra till förändring via politiska processer är inte alltid lätt, inte ens när majoriteten av riksdagspartierna är överens, tror Ludvig Broström. Han vill att fler ska våga samarbeta över partigränserna.
– Ta sexualbrott som exempel – det anses vara bland det värsta man kan göra. Nästan alla partier är överens om att en höjning av straffen kan vara en lösning, men istället för att göra något åt det pratar man bara om det.
När det gäller unga Flensbors samhällsengagemang tror Ludvig Broström att tre frågor engagerar särskilt mycket; integration, skolpolitik och kriminalitet. Dessutom tror han att många unga människors syn på samhället påverkas av det de möter i sociala medier.
– Det sprids många videor, på exempelvis förnedringsbrott, på sociala medier. I många av dem som blir väldigt uppmärksammade försöker man vinkla det mot att personerna i videon inte är svenska. Sen hör man rykten om att "invandrare är dåliga", saker i den stilen.
Han ser en klar koppling mellan de attityder som formas på internet och hur de påverkar verkligheten.
– I slutändan splittrar vi bara samhället mer och mer, och istället för att integrera människor pushar vi bort dem, säger han.
Trots att Ludvig Broström själv nu är på god väg att väljas in till kommunfullmäktige, känner han inga andra unga som är engagerade i partipolitiken. Men att involvera skolungdomar i politiken, även de som ännu inte har rösträtt, kan vara ett sätt att få fler unga att intressera sig för politik.
– När jag gick i skolan hade vi ett skolval, som mest var på skoj. Det var kul att veta vad skolan hade röstat på, om de fått rösta.
För att få skolungdomarna att känna att de har en given plats i politiken föreslår Ludvig Broström att alla partier borde visa upp sig och vad de står för på kommunens skolor. Men just Moderaterna verkar inte ha några större problem att vinna förstagångsväljarnas röster – åtminstone inte i det senaste riksdagsvalet.
– Moderaterna går oftast väldigt bra bland ungdomar, det är där vi är störst. Det är väl egentligen människor över 50 eller 60 år som vi skulle behöva, säger Ludvig Broström.
Enligt statistik som SVT sammanställt efter valet 2018, var Moderaterna det populäraste partiet bland ungdomar 18 – 21 år, med 21% av de unga rösterna. De var tätt följda av Socialdemokraterna som fick 20% av den yngsta väljargruppens röster. Däremot röstade bara 15% av landets pensionärer på Moderaterna.
Så varför vänder sig unga till Moderaterna?
– Jag tror nästan att det har med den ekonomiska politiken att göra. Många ungdomar får sitt första jobb och ser hur mycket av lönen som går till skatter, eller så har unga företagare svårt att nyanställa på grund av de höga arbetsgivaravgifterna.