Var tionde minut behöver lien brynas. Christer Boethius har vanan inne. Årets ängsslåtter var den 34:e i ordningen.
– Modernt hö består av klöver och timotej. Ängshö består av olika arter av gräs, ängsblommor och starr. Det blir magrare, och lite av medicin för djuren eftersom det är mycket örter i, säger Christer Boethius på Veckla gård.
Det var han som 1987 tog initiativet till den årligt återkommande lieslåttern av ängen. I strålande sol, och en termometer som passerar 25 grader blir lördagens upplaga en svettig sammankomst.
– Med rätt teknik och en vass lie är det inte så fysiskt krävande. Men ungefär var tionde minut behöver man bryna lien, säger Rolf Olsson.
Han har också varit med från start, och kan det mesta om lieslåtter. Han är instruktör som lärt upp flera mästare i konsten. Christer Boethius, Monika Gustafsson och Jörgen Olsson kan alla stoltsera med att ha vunnit det norska mästerskapet i lieslåtter. Generöst delar de med sig av kunskaper till de mindre erfarna deltagarna. Jörgen Olsson har fullt upp med att serva liar.
Deltagarna slår för att ängsskära, ljung, blåklocka och andra växter ska få leva. Men inte bara för att de är så sköna. Här finns plats för fjärilar, humlor och bin som i sin tur sköter växtvärldens pollinering. För utan insekter blir det ingen frukt och grönsaker.
– För artrikedomens skull måste man slå med lie. Maskiner trasar sönder vegetationen, säger Christer Boethius.
Ängens dag är ett samarbete mellan Naturskyddsföreningen i Flen och Christer Boethius.