Skolan i Flens kommun står inför stora ekonomiska utmaningar. Den bilden blev än mer tydlig i barn-, utbildnings- och kulturnämndens senaste delårsrapport. Vid årets slut är prognosen att nämndens minusresultat kommer att landa på 11 952 000 kronor.
– Det är ingen rolig situation vi befinner oss i. Jag tycker ändå att vi kämpar på och gör insatser hela tiden, säger Peter Munter (S), ordförande för barn-, utbildnings- och kulturnämnden.
Den i särklass största anledningen till underskottet är minskat elev- och barnunderlag, det visar delårsrapporten tydligt. Kommunens skol- och förskoleverksamhet minskade under 2021 med omkring 70 barn och elever. Minskningen innebär att en volymjustering har skett mellan kommunledningsförvaltningen och buk-nämnden. En justering som innebär 7,8 miljoner kronor mindre i buk-nämndens budgetram.
– Vi får facit när det gäller barn- och elevunderlaget i augusti-september när skolorna drar igång. Då är det svårt att hinna få rätsida på det till årsslutet. Vi har kort tid på oss, säger Peter Munter.
Han önskar att kommunikationen med migrationsverket blev bättre så att kommunen i ett tidigare skede kunde få information om vilka familjer som kommer flytta från kommunen. Prognosen säger att befolkningen i Flens kommun kommer att fortsätta minska och Peter Munter ser det som den stora utmaningen för skolan.
– Hur vi ska få befolkningen att öka är någonting alla politiker i kommunen jobbar på. Vi är överens om att vi vill vara en attraktiv kommun och få fler att flytta hit, men det är inget man vänder på en femöring, säger Munter.
Grundskolan i kommunen gör en negativ avvikelse mot budget med 4,7 miljoner kronor och ser ut att göra ett minusresultat vid årsslutet på 5,6 miljoner kronor. Förutom minskat elevunderlag så beror underskottet bland annat på uteblivna statliga bidrag. Det hårt pressade gymnasiet i Flen gör ett minusresultat på två miljoner kronor.
Skolverket presenterade nyligen en sammanställning som visar att Flens kommun har en av landets dyraste grundskolor, något tidningen berättat om. Då lyftes lokalkostanaderna fram som en stor post och Peter Munter framhåller också satsningarna på nya och renoverade lokaler som en nödvändig kostnad.
– Vi försöker vara attraktiva för både elever och anställda så att folk vill jobba hos oss. Fina lärmiljöer är något vi prioriterar. Det skulle vara intressant att se om andra kommuner har satsat lika hårt som vi på sina lokaler.
En annan stor minuspost i budgeten är särskolan. Där handlar underskottet på en stor ökning av elever istället för det omvända. För två år sedan tog Flens kommun hem grundsärskolan, innan dess hänvisades elever helt till aktörer i andra kommuner. Sedan dess har antal elever på särskolan ökat från 30 till 49 elever. Underskottet för grundsärskolan beräknas bli drygt tre miljoner kronor och gymnasiesärskolan, som helt sker i andra kommuner, ser rut att få ett minusresultat på nästan fem miljoner kronor.
Buk-nämnden begärde extra medel från kommunstyrelsen för att täcka upp för särskolans ökade kostnader men det fanns inte utrymme för det i år.
– Men från och med 2022 kommer vi få tillskott för särskolan, säger Peter Munter.
På plussidan sticker förskolan ut med ett prognostiserat överskott på drygt tre miljoner kronor.