Förutom den förra S-ledaren jobbar nio personer med frågan på ett nationellt plan.
Deras uppgift – som ska vara klar och väl förankrad till juni 2016 – går i mångt och mycket ut på att stödja och bistå lokala initiativ och samverkansformer likt dem som imamen Abd el Haqq Kielan nämner.
Det är kommunerna som ska vara den samordnande kraften i det förebyggande arbetet och samla aktörer som polis, skola, trossamfund, socialtjänst och det civila samhället.
För den som söker stöd gällande våldsbejakande extremism råder samordnaren att kontakta Säpo alternativt polisen eller kommunens socialtjänst. Det finns inget nationellt anhörigstöd att tillgå.
För snart två år sedan sammanställdes rapporten Våldsbejakande extremism i Sverige – nuläge och tendenser.
Den visade att det finns individer inom alla tre våldsbejakande extremistmiljöer, högersidans vit makt-miljö, den vänsterextremistiska autonoma miljön och den islamistiska extremistmiljön. Individer som kan utgöra ett hot mot andra.
Men även om tendensen säger att problemet kan förvärras i framtiden anser rapporten inte att extremisterna sammantaget är ett hot mot det demokratiska statsskicket, men att det krävs förebyggande och långsiktigt arbete.