Fokus just nu ligger på de större gatorna och gångstråken. Detta för att minimera halkrisken som gruset ironiskt nog utgör.
– Vi har påbörjat arbetet med att sopa cykelbanorna. Vi kör de större stråken först. Det blir ju halt när det inte är någon snö kvar på marken, säger Patrik Johansson, projektledare på samhällsbyggnadsförvaltningen i Flens kommun.
I år har det grusats rejält i Flen. Anledningen är den besvärliga vintern som gäckat länet.
– Det är rikligt med grus just nu, snön har smält och tinat och sedan fryst igen. På grund av det har vi varit tvungna att grusa i flera vändor, säger Johansson.
Hur mycket grus har använts?
–I ton har jag svårt att beräkna, men det rör sig om stora mängder. Ett lastbilslass rymmer ungefär tio till tolv ton grus, och vi har skickat ut ganska många lastbilar.
Vad händer med gruset efter?
– Efter det har sopats upp läggs det på deponering och brukar inte återanvändas. Det har med tungmetallerna som fastnat på gruset att göra. Man får ha koll på det så att inte tungmetaller rinner ner i grundvattnet, säger Johansson.
Han lägger till:
– Gruset blir liggande och sedan provtas det för att se om man kan använda det till något annat, annars förblir det liggande.
Naturvårdsverket menar att man kan sanera gruset. Men att olika kommuner har olika hantering.
– Allt läggs inte på deponi, det sker en viss återanvändning. Man kan tvätta gruset, men olika kommuner har olika hantering, säger Helene Lindqvist, avfallsexpert på Naturvårdsverket.