Efter nio år i landet som asylsökande fick familjen Gramow en timme på sig att packa mitt i natten. Gränspolisen satte sedan familjen på ett flyg till Moskva.
Eskilstuna-Kuriren rapporterade för en månad sedan om reaktionen bland 17-årige Arthurs förtvivlade klasskamrater. Många grät öppet när de på Facebook läste Arthurs egen berättelse från Moskva, om hur han upplevt utvisningen och den totala ovisshet familjen landat i.
Kaj Johansson (V) menar i en interpellation till barn- och utbildningsnämndens ordförande Kristina Jävergren (S) att chockade barn och elever försökte trösta varandra.
Han vill nu veta om det finns någon beredskap i skolan för att hantera traumatiska händelser liknande denna. Johansson konstaterar, även om ansvaret för asylpolitiken ligger på annat håll, att kommunen har ansvar för alla barn i skola och förskola.
I skolorna i Flens kommun finns det många barn som har vänner som lever under liknande förhållanden som 17-årige Arthur.
Det är inte endast klasskamraterna som reagerat. I Dunkers skola har eleverna i klass 3-4 upprörts så av Arthurs öde att de skrivit till Migrationsverket.
Så här skriver Josefin:
"Jag tycker det är fel att utvisa någon som bott i Sverige i nio år. Man får inte heller sätta handfängsel på någon som inte har gjort något brott. Jag mår dåligt av det här".
"En arg pojke i Dunkers skola" formulerar sin protest:
"Hej Migrationsverket. Jag får faktiskt ont i magen när man hör vad ni har gjort med Arthur och hans familj!. Jag tycker det är dåligt då man skickar ut barn och folk när de bott här i nio år. Jag tycker ni ska skämmas jättemycket för vad ni gjort mot honom och hans familj.
Jag tycker inte att man ska sätta handfängsel på en 17-årig pojke som inte har gjort något fel. Dessutom gjorde ni det hårt".
Kaj Johansson anser att det som skett inneburit en kris för barn och ungdomar i Flens kommun.
Även om den utvisade eleven inte gick på Dunkers skola berör 17-årge Arthurs öde på Dunkers skola. Eleverna i klass 3-4 protesterar i brev till Migrationsverket.