På församlingshemmet i Flen inkluderar varje soppträff någon form av framträdande. I går var det Love Knopps tur, globetrottern som besökt 71 länder, förtäljde om sin tiodagarsresa till diktaturlandet Nordkorea.
Varför åka till Nordkorea?
‒Jag tycker om att åka till platser som inte alla andra väljer och sedan är det så mycket diskussion om Nordkorea nu och jag vill alltid själv bilda mig en uppfattning. Dessutom ville jag gärna se landet innan Mr Trump utplånar det från kartan, säger Love och berättar att det bara är runt 70 svenskar som årligen besöker landet.
‒Alla undrade om jag inte var rädd, men jag måste ärligt säga att jag aldrig var orolig. Det enda jag var orolig inför var om UD skulle stoppa resan, det gjorde de medan vi var där. En annan sak jag oroade mig för var att de skulle sudda mina bilder när jag åkte hem, men det gjorde de inte.
Nordkorea är inte som vilket resmål som helst.
‒Man går aldrig ensam, alltid med tre guider från staten och fullt program hela tiden, lite som en dagisgrupp. Militärer får man inte ta bilder av, inte heller på byggnadsarbetare av någon anledning. Fattiga människor får man inte heller fota, men det såg jag inte så mycket av.
Nordkoreaner har lite om ens någon insyn i övriga världen, de har begränsad tillgång till internet och på televisionen visas mest propagandaprogram om den egna statens suveränitet.
‒De är verkligen så övertygade om att de lever i världens bästa land, det är fascinerande hur man kan få människor att bli så hjärntvättade. De frossar i krigsromantiken med stora affischer och bilder överallt där de krossar japaner eller amerikaner, säger Love som märkte en annan tydlig avvikelse hos de yngsta.
‒Jag har rest mycket, överallt är det nyfikna barn som kommer fram och vill prata och bli fotograferade. Men inte här, det gick inte att få kontakt med dem, de låtsades som om man inte fanns, säger Love och läser upp en skoluppgift som barnen hade på mattelektionerna:
‒Det nordkoreanska folkets revolutionära armé fångade 174 japaner dag ett och 87 fler dag två. Hur många japaner fångade de?
Under resans gång hade Love tankar på ett politiskt uttalande.
‒Jag hade väl tänkt jag skulle säga till någon att jag kan garantera er att USA inte kommer ockupera er om ni bara slutar med era hot. Men jag sa till guiden att jag tycker att er ledare och han på andra sidan havet är lika dumma, som småbarn som sitter i en sandlåda och hotar varandra. Han förstod ingenting av vad jag menade.
När resan närmade sig slutet frågade en av guiderna Love hur han upplevt det hela.
‒Jag sa att jag tycker det är ett fantastiskt land att resa i som turist men jag skulle inte vilja bo här för jag vill resa vart jag vill, prata med vem jag vill, läsa vad jag vill och se vilka tv-kanaler jag vill. Och ha internet och mobiltelefon. Men då var det var som att en skugga gick över hennes (guidens) ansikte och hon började titta ner så man fick så dåligt samvete.