Per-Åke Bengtsson, 60, är på benen igen efter att ha behandlats för sina hjärtproblem med en ablation. Nu i dagarna har han återgått till jobbet efter att ha varit sjukskriven i ungefär ett halvår.
Men sjukpenningen för de månader han har varit sjukskriven uteblir.
Allt började för drygt två år sedan, i september 2015, då Per-Åke Bengtsson genomgick en hjärtoperation. Han fick en ny kalvklaff och en hjärtklaff reparerades. Operationen tog hårt på kroppen, men åtta månader senare arbetade han heltid igen.
I april i år gjorde han ett återbesök på Kullbergska sjukhuset i Katrineholm för att kontrollera att allt såg bra ut efter operationen.
‒Då tog jag upp att jag hade känt mig trött och orkeslös under en tid och de kollade hjärtrytmen. De upptäckte de att jag hade störningar i hjärtrytmen, läkarna trodde att det kunde vara förmaksflimmer eller förmaksfladder, säger Per-Åke Bengtsson.
Från och med besöket hos läkaren den 18 april fram till förra veckan har Per-Åke Bengtsson varit sjukskriven. Under den största delen av tiden har han varit sjukskriven hundra procent, under en period arbetade han lite och var sjukskriven 75 procent.
En elkonvertering, vilket innebär att man behandlas med en elektrisk stöt för att ändra hjärtats rytm, planerades till i början av juni i år.
‒Men läkarna tordes inte göra något eftersom flimret kom och gick. Då remitterades jag till Karolinska.
På Karolinska universitetssjukhuset upptäckte läkarna att det hade uppstått ärrbildningar i hjärtat efter operationen Per-Åke Bengtsson gjorde 2015. Ärrbildningarna påverkade hjärtsignalerna.
Per-Åke Bengtsson var fortsatt sjukskriven och klarade inte att arbeta.
‒Jag kunde gå till brevlådan och hämta post, men kunde inte ta mig tillbaka utan att behöva stanna och vila. Jag kände mig som en 90-åring. Det är svårt att beskriva för det gjorde inte ont, men det kändes som att jag var på gränsen till att svimma. Jag visste inte när tröttheten skulle komma. Ibland kunde det vara över på en halvtimme, ibland behövde jag vila i flera timmar.
Per-Åke Bengtsson har drivit firman Dunkers el och energi i 15 år. Firman hade tre anställda under tiden Per-Åke Bengtsson var sjuk, nu har firman två anställda. När man driver en enskild firma baseras sjukpenningen på den beräknade inkomsten och Försäkringskassan utgår från de tre senaste åren.
Per-Åke Bengtsson ansökte om sjukpenning och efter en lång väntan fick han den 18 september beskedet att han inte får någon ersättning för de månader han har varit sjukskriven.
‒Det är väldigt konstigt allting. Jag har sjukintyg från läkare från den första dagen. Jag har träffat flera olika läkare och det har inte varit något snack om sjukskrivningen. Handläggarna på Försäkringskassan har satt sig över läkarna och deras bedömning, och de har inte tagit någon kontakt med mig, jag tycker att det har varit illa skött från början till slut.
Försäkringskassan skriver i sitt beslut, som Eskilstuna-Kuriren har tagit del av, att Per-Åke Bengtsson är sjukskriven på grund av förmaksflimmer. De skriver att han enligt läkare är orkeslös och knappt orkar gå upp för en trappa. Dålig sömn, koncentrationssvårigheter och febertoppar på 39 grader nämns också i beslutet, där Försäkringskassan också hänvisar till ett läkarbesök den 14 juli där Per-Åke Bengtssons puls är regelbunden men hjärtats frekvens ändras hela tiden.
Vidare skriver Försäkringskassan bland annat att de inte har fått en förklaring till varför Per-Åke Bengtsson behöver vara sjukskriven och hur allvarligt hans tillstånd är.
‒Det här har varit väldigt jobbigt psykiskt. Firman har hankat sig fram tack vare de anställda, men under tiden jag har varit sjukskriven har jag haft tankar kring om jag måste lägga ned. Då skulle ju också de anställda bli arbetslösa. Tack vare sparade medel och att jag har en frisk sambo som har hjälpt mig mycket har jag överlevt. Men jag tänker på de som inte har det. Är det verkligen så man ska behandla sjuka?
Den 27 september skickade Per-Åke Bengtsson en överklagan till Försäkringskassan. Nu väntar han på ett nytt besked.
När Eskilstuna-Kuriren träffar Per-Åke Bengtsson har det gått lite över en vecka sedan han gjorde en ablation. Vid en ablation "bränner" man med hjälp av en elektrokateter det område i hjärtat som är orsaken till rubbningarna i hjärtats rytm.
Ablationen har varit lyckad och när Eskilstuna-Kuriren besöker honom är det den första dagen då han inte är sjukskriven sedan i april. Efter ablationen har han blivit av med den svåra tröttheten och orkeslösheten han har brottats med under en längre tid.
‒Alla som jag har träffat de senaste dagarna säger att jag är som en helt annan person. De säger att det syns i mina ögon och att jag till och med pratar annorlunda.
‒Ekonomiskt har man fått rätta mun efter matsäcken, tänka till och inte göra allt man förutsatt sig att göra. Jag har haft tur som har haft en sambo som har stöttat mig hela tiden. Min förhoppning är att Försäkringskassan ska ta till sig av min överklagan. Vi har ju alla svar på vad det är som har varit fel med hjärtat, varför skulle jag inte vara berättigad till sjukpenning?
Andelen personer som får avslag på sina ansökningar om sjukpenning har ökat under de senaste åren. Det efter att regeringen för två år sedan införde ett åtgärdsprogram.
2014 fick 0,9 % av de som ansökte om sjukpenning hos Försäkringskassan avslag. Under 2016 fick 2,1 % avslag.
‒Under perioden 2011 till 2014 ökade sjukfrånvaron och Försäkringskassans utrednings- och bedömningsarbete försämrades. Det uppmärksammade Försäkringskassan under 2013 och 2014 och då påbörjades ett arbete med att förstärka hela bedömningsarbetet. Det förstärktes sedan av regeringens åtgärdsprogram 2015. Försäkringskassan tillfördes mer resurser för att göra goda prövningar, säger Peje Bengtsson, analytiker på Försäkringskassan.
Vad gör man om man är missnöjd med Försäkringskassans beslut?
‒Det första steget när man inte är överens är att man ber Försäkringskassan ompröva beslutet, det går då till en särskild omprövningsverksamhet. Om Försäkringskassan fortfarande anser att det var ett korrekt beslut har man möjlighet att överklaga och då går det vidare till Förvaltningsrätten, säger Peje Bengtsson.
Christer Magnusson är chef för division medicin, där Kullbergska sjukhuset ingår. Han känner inte till Per-Åke Bengtssons fall, men uttalar sig generellt om när liknande situationer uppstår.
‒Det är alltid olyckligt när patientens symptom, läkarens beskrivning och Försäkringskassans bedömning inte stämmer överens. Patientens symptom speglas då i ett intyg som Försäkringskassan inte tycker är tillräckligt. Kommunikationen har inte varit tillräckligt bra om Försäkringskassan inte godkänner de intyg som läkaren har utfärdat. Alla tre har en del i ansvaret, säger han.
Christer Magnusson berättar att det finns en pågående dialog mellan Försäkringskassan och sjukvården om sjukintygens innehåll och kvalitet.
‒Vi skriver ett intyg som ska vara ett underlag för Försäkringskassan. Läkarna har utbildning i försäkringsmedicin i sin grundutbildning och på vår specialistutbildning får de lära sig de grundläggande kraven och termerna. Sedan har man även jobbat med rehabkoordinatorer där man på varje enhet har en samlad överblick över de sjukskrivna på enheten och är en länk mellan vården och Försäkringskassan, säger han.