Stora fjällsjöns naturreservat. Den magra tallmarken på bilden är en passande miljö för den väldiga jättemusseronen som projektet ska försöka gynna.
I dagarna fattade Länsstyrelsen Sörmland beslut om att Flen får ett nytt naturreservat. På 212 hektar nordväst om Hälleforsnäs väntas Stora fjällsjöns naturreservat bli verklighet så fort beslutet vinner laga kraft, vilket kan vara inom några veckor.
Området rymmer både myrar, sjöar och framförallt äldre tallskog som om allt går vägen ska sättas i brand så snart som mjöligt.
– Vi vill att de brandpräglade tallskogarna ska finnas kvar, även på sikt, och gynna arter som framförallt trivs i eldhärjade tallmiljöer, säger Markus Forsberg, naturskyddshandläggare på Länsstyrelsen Sörmland.
Hela 160 av områdets totalt 212 hektar står i skötselplanen som disponibelt för att naturvårdsbrännas. I praktiken kommer däremot betydligt mindre arealer än så att stickas i brand och det över en lång tid.
– I sommar kanske vi bränner ungefär tio hektar, och så kanske det tar fem år igen innan man gör ytterligare en bränning i området, och långtifrån alla träd i ett område eldas upp, förklarar Markus Forsberg.
Projekt är en del av en mer omfattade naturvårdssatsningen i Sörmland och resten av landet. Länsstyrelsen genomförde sin första naturvårdsbränning för bara sex år sedan, men sedan dess har tillfällena och gnistorna haglat tätt.
– Behovet av att främja dessa biotoper och arter har funnits en längre tid, men först på senare år har det kommit mycket nationella pengar för att kunna betala ut ersättning till markägare, berättar Markus Forsberg.
Bild över en myrmark i Stora fjällsjöns kommande naturreservat.
De flesta av arter som kommer att gynnas av framtida naturvårdsbränningar är i dagsläget både hotade och rödlistade. I frånvaron av skogsbränder blir exempelvis marktäcket alltför tjockt för många av skogens ovanligare svampsorter, som jättemusseron och lakritsmusseron. Även många insekter, och fåglarna som lever på dem, är anpassade efter ett liv i skogsbrändernas spår, såsom raggbock och nattskärra.
– För många arter brinner det helt enkelt för lite i skogen som det är idag, och bränder som inträffar släcks för snabbt. Det viktigaste är många gånger att glöden får brinna i marken, konstaterar Forsberg.
Med anledning av de senaste årens satsning och möjligheten att ersätta markägare har dock kön vuxit och planerade naturvårdsbränningar staplats på hög. I skötselplanen för Stora fjällsjön står inskrivet att den första naturvårdsbränningen kan ske – även om områdets själva status som naturreservat träder i kraft inom kort – så långt fram som 2031.
– Vi skulle kunna sätta igång i sommar, men det beror på hur det hamnar i planering och prioritering, någon naturvårdsbränning kommer det säkert bli, men om det blir här vet jag inte, säger Forsberg.
Karta som visar existerande och kommande naturreservat norr om Hälleforsnäs.
Stora fjällsjön är dock inte det enda planerade naturreservatet. Pilati sjö och Stubbkärrsvägen är ytterligare två reservat som är planerade att ligga direkt österut i ett band från Stora fjällsjön med bara någon kilometer mellan varje.
– Upphandlingen är klar och överenskommelsen är undertecknad, men det formella med skötselplaner och diverse återstår, säger Forsberg som hoppas att de ska kunna påbörja detaljarbete med Stubbkärrsvägens naturreservat i sommar.
Även de andra reservaten rymmer äldre tallskogar och är i likhet med Stora Fjällskön redan präglade av en historia av tidigare bränder. Fördelen med att bränna såväl äldre som redan brandutsatta skog framför yngre är att den är tåligare, vilket ledare till en bättre gallring och en naturligare föryngring.