Skolchef Henrik Ljungqvist tycker det är bedrövligt att alla elever i Flens kommun inte har samma förutsättningar.
Barn-, utbildnings- och kulturnämndens budgetförslag för 2024 är ingen munter läsning. 17 miljoner kronor behövs för att inte kommunen ska tvingas skära ner på personal.
– För att få någon slags bild av hur det förhåller sig, så kan man säga att 17 miljoner motsvarar ungefär 23 lärartjänster. Men även om vi får pengarna så kommer vi sannolikt behöva göra oss av med personal i alla fall, så ser läget ut nu, säger skolchef Henrik Ljungqvist.
Det är det minskade antalet elever i kombination med lokalkostnaderna som är orsaken, enligt skolchefen.
– Jag tänker att det här är en konsekvens av att man behåller alla lokaler i kommunen, säger han.
Om inte pengarna skjuts till leder det till stora konsekvenser, menar BUK-nämnden.
Nästan tio procent av elevpengen, 6 500 kronor, måste då kapas när hyreskostnaderna på de kommunala skolorna ökar med 50 procent, från 20 000 kronor till 30 000 kronor per elev.
– Då måste vi kompensera friskolorna också med 10 000 kronor. Så i deras fall blir det 6 500 kronor bort, men 10 000 kronor in, så de tjänar pengar på det här, säger Ljungqvist.
Formuleringen i budgetförslaget är ovanligt tydlig. Man skriver bland annat:
"Budgetförslaget innebär att Barn-, utbildnings- och kulturförvaltningen inte har möjlighet att ge likvärdiga förutsättningar för att bedriva undervisning till alla barn- och elever i Flens kommun. Konsekvensen för barn och elever i Flens kommun blir att elever i fristående verksamheter kommer att ges bättre förutsättningar och barn med sämre socioekonomiska förutsättningar kommer att drabbas mest."
Såhär tydliga brukar ni inte vara?
– Nej, vi har valt att vara väldigt tydliga för vi vill verkligen att politiken ska förstå konsekvensen av det här, säger han.
Att ni inte kan ge alla barn lika förutsättningar, hur känns det?
– Det är bedrövligt såklart. En kommun ska kunna se till att vi faktiskt kan bedriva en undervisning som ger alla elever oavsett bakgrund lika förutsättningar. Det är vårt uppdrag och det ser inte jag att vi klarar av nu, säger Ljungqvist och fortsätter:
– Det finns en gräns när det inte fungerar längre. Skolan och förskolan har alltid varit väldigt duktig på att kompensera för den. Lärarna sliter lite till, rektorerna jobbar lite hårdare, men det finns en gräns för hur mycket vi kan be människor att kompensera.
Bildningscentrum Stenhammar Stenhammarskolan
Är den gränsen nådd nu?
– Ja, jag känner det. Det hade varit en sak om kommunen bara hade haft jättedåligt med pengar, men vi är i en sits där vi faktiskt kan ta bort lokaler och då skulle kunna klara budget. Man väljer aktivt lokaler före undervisning och det gör mig extra frustrerad. Jag tycker att det speglar en värdegrund som är svår att förstå, att det kommer slå mot eleverna som har det sämre och svårare från början.
Ljungqvist vill dock poängtera att han förstår att människor vill ha kvar sina skolor och gör allt de kan för det.
– Flen måste tänka efter bättre kring hur vi använder våra pengar. Med det sagt har jag full förståelse för människorna i Mellösa, men jag som skolchef har ett annat uppdrag. Att det ska bli så bra som möjligt för alla barn, inte vissa grupper.
Ska lärare behöva oroa sig för sina jobb?
– Är man behörig lärare så kommer man behålla jobbet, men är man inte det och jobbar visstid ska man nog vara lite orolig.
Hur ser prognosen ut på lite längre sikt?
– Det kommer att bli ett stålbad nästa år också.
Prins Wilhelmgymnasiet Flen