Örjan Bergman har jobbat som förvaltare på Ekenäs Gård utanför Vadsbro sedan 1997. Mjölkproduktionen här är talande för den rådande trenden. Fortsatt överlevnad och ökad lönsamhet innebär investeringar och att tänka större.
– Vi har byggt en ny ladugård för 25 miljoner som stod klar i maj 2012. Vi hade en lång process innan dess som handlade om att antingen satsa på detta eller lägga ner, säger han.
På Ekenäs Gård står numera 200 kor prydligt uppradade den nya hallen jämfört med 60 tidigare. En genomsnittlig mjölkproducent har mellan 70 och 80 kor.
Gården har sex anställda och är en ekologisk mjölkproducent med egenproduktion av i stort sett allt foder. Örjan Bergman berättar att de i dagsläget får 3 kronor och 70 öre för en liter mjölk.
– Av den siffran är 92 öre tillägg för att vi är ekologiska. Men det är egentligen inte intressant för att priserna varierar så mycket och man måste se på hela året och på ännu längre tidsaspekter i stället, säger han.
Det är just detta synsätt som gör att han är positiv inför framtiden trots att marknaden för mjölkprodukter är väldigt ojämn och att Lantbruksbarometern visar att många mjölbönder har det tufft.
– Vi är medvetna om att priserna kommer att fluktuera och drar inte för stora växlar på det. 2014 var i snitt ett bra år och vi har investerat och kommer att hålla koll på djurhållningen fortlöpande, säger han.
För att förstå hur mjölkpriserna kan skifta så mycket behöver man se den stora bilden.
– Priserna sätts inte av vad den lokala butiken vill betala utan mjölkmarknaden är global. När Ryssland har importstopp gör det att danskarna säljer till oss i stället och när Kina inte har den tillväxttakt som det förutspåddes påverkar det priserna. Dessutom har Nya Zeeland och Australien snabbt ökat sin produktion, säger Örjan Bergman.
Mängden mjölk i Sverige har inte sinat, men antalet mjölkproducenter har gjort det. Jämfört med för 20 år sedan finns en tredjedel kvar.
– De unga som kommer nu vill ha det mer som ett arbete, ha en större produktion med anställda och kunna ta ledigt. Det gamla familjeföretaget blir ovanligare, säger Kristina Söderstierna från LRF Konsult.
Lantbruksbarometern är en årlig sammanställning av 1000 intervjuer med lantbrukare i Sverige som Sifo genomfört på uppdrag av LRF Konsult, Swedbank och Sparbankerna. Den är uppdelad i produktionsdelarna griskött, nötkött utan mjölk, växtodling samt mjölkproduktion och redovisar hur lantbruksföretagen har investerat det senaste året och planerar att satsa framöver.
Mjölkbönderna är dem som har uttryckt sig mest negativt om fjoråret medan det är positivare tongångar bland grisköttsproducenterna.
– Jag tror att många är negativa beroende på att vi har haft både dippar och toppar 2012 och 2014. En del har inte hunnit återhämta sig, säger Örjan Bergman.
I rapporten framträder stora regionala skillnader och lantbrukarna i Sörmland ingår i samma region som Östergötland, Örebro och Gotland. Regionen har sina utmaningar och uppvisar ett svagt lönsamhetsindex men ligger trots det i framkant när det gäller tron på investeringar.
15 procent av de tillfrågade planerar för nya maskininköp det kommande året och det är större lantbruk med en omsättning på mellan fem och tio miljoner som är mest hoppfulla inför framtiden.
– Framförallt tycker jag det är positivt att vi är den region där man är mest villig att vidta åtgärder för att förbättra lönsamheten och utveckla sin verksamhet, säger Emelie Brolin som är rådgivare för skog och lantbruk vid Sörmlands Sparbank.
Förbättringarna kan handla om att terminssäkra sina inköp och försäljning samt att öka omvärldsbevakningen.
– Rapporten visar också att lantbrukarna här är mest intresserade av att utveckla en turismverksamhet, säger Emelie Brolin.
Nytt för i år är att de intervjuade även har tillfrågats hur de ser på sin konkurrenskraft och här är regionens representanter självkritiska. 47 procent anser att deras konkurrenskraft är ganska eller mycket dålig. De kvinnliga lantbrukarna är mest negativa med endast 34 procent som anser sig ha en god konkurrenskraft medan siffran bland männen är 52 procent.
Lantbruksbarometern visar också att skuldbördan har ökat kraftigt och fördubblats jämfört med 2004.
– Det beror mycket på att familjeägda gårdar med låg belåning har sålts till nya externa ägare med lånebehov. Med det låga ränteläget som är i dag är det ett bra läge att göra amorteringar, säger Emelie Brolin.