När livsmedelspriserna stiger och alla behöver hjälpas åt att bibehålla en bra kvalitet på skolmaten med ett varierat utbud tycker Monika Holm, måltidschef, att det är bra att frågan diskuteras. Däremot stämmer det inte att det finns en "ordning med en till två köttfria dagar i skolan" i kommunens skolor, som Sverigedemokraterna uppger i sin kampanj.
I ett kampanjinlägg på Facebook skriver Sverigedemokraterna i Flen om vikten av att eleverna får i sig en näringsrik lunch för att kunna ta in kunskapen i klassrummen och att kommunens skolor bör servera "en kötträtt och ett vegetariskt alternativ till varje lunch, i stället för nuvarande ordning med en till två köttfria dagar i skolan".
– Jätteroligt att höra att det diskuteras hur viktig skolmåltiden är för att orka med skoldagen, kommenterar måltidschef Monika Holm via mejl till tidningen.
Problemet är bara att det inte finns något beslut om vegetariska skolmatsdagar i kommunen. Och enligt menyn fungerar det inte heller så i praktiken. Den visar att det finns ett vegetariskt alternativ varje dag – men också ett animaliskt alternativ.
Christine Hallinder (SD) medger att formuleringen om "nuvarande ordning" blev fel. Hon är medveten om att det inte finns något beslut som motsvarar påståendet, men är orolig att utvecklingen ska gå åt det hållet med tanke på de höjda livsmedelspriserna.
– Det blev kanske lite fel formulerat. Vi säger inte att det är fel med vegetariskt, men när det inte finns något annat än vegetariskt att välja så går många elever och köper snabbmat eller godis, säger hon och fortsätter:
– För en del elever är det här den enda lagade måltiden och eftersom måltidsservice gör ett så bra jobb, med näringsriktig mat, så vill vi inte att matsvinnet ska öka för att eleverna inte vill ha den här vegetariska maten.
"Måltidsservice gör ett gott jobb, men vi måste tänka på att det är barn och ungdomar som ska äta och då måste de laga den mat som de vill ha", säger Christine Hallinder (SD).
I veckan bjuds det till exempel på animaliska alternativ varje dag, precis som förra veckan – men nästa vecka är båda tisdagsalternativen vegetariska.
– Vi sätter ihop en meny med varierande rätter vilket kan innebära att det vissa dagar bli två vegetariska alternativ. Det är då oftast två vegetariska rätter vi känner till att eleverna tycker om, förklarar Monika Holm.
Som exempel finns tisdagens två olika pastasåser: en grönsakssås och en indiskinspirerad.
Under förra terminens sista fem veckor fanns två dagar med bara en rätt på menyn, eftersom personalen av erfarenhet vet att eleverna skulle välja den rätten även om det fanns ett alternativ. Den ena dagen gällde det potatisbullar, den andra var det pannkakor.
– Pannkaka är en av de mest populära rätter vi har som även är ett vegetariskt alternativ, säger Holm.
SD vill se fler viltslakterier i närheten, så skoleleverna kan få vildsvin på menyn.
Om påståendet om att det enbart erbjuds vegetariskt en till två dagar i veckan skulle stämma, så skulle de åtta veckorna som tidningen har granskat alltså innehålla åtta–sexton dagar med bara vegetariskt på menyn. Men det finns tre.
– Det är så vi vill ha det. Men många kommuner går över till mer vegetariskt eftersom kött är dyrt, säger Hallinder.
Förutom att partiet oroar sig för att eleverna ska börja serveras mer uteslutande vegetariskt vill partiet även se över möjligheten att börja servera mer viltkött.
Det låter dyrt?
– Ja, men till exempel vildsvin förökar sig riktigt ordentligt, det köttet borde man kunna få ner priset på eftersom det finns ganska stora mängder, säger Hallinder och fortsätter:
– Problemet kan vara att det finns för få viltslakterier som tar reda på köttet och att man därför måste åka långt för det. Den kedjan behöver man också få till, att det finns viltslakterier i närheten som man kan använda sig av för att få ett bra pris.