‒Det är samma regler som tidigare om jag förstått det rätt, men jag vet inte om det är en annan tolkning de gjort. Det som jag framförallt tycker är hårresande är hur godtyckligt de har bedömt de olika elevernas behov av skolskjuts, säger Martin Ungerstedt.
I bostadsområdet finns fler familjer med samma problem.
‒Det kan vara barn som bor på samma väg, kanske 200 meter från varandra, där den ena fick men den andra inte. Det kan handla om ren tur om det råkar passera en skolskjuts som går till den kommunala skolan om man får det eller inte, likabehandlingsprincipen har helt försvunnit, säger Martin och ger ett exempel.
‒En förälder en bit bort fick reda på att det gick en skjuts förbi hennes hus som inte var full, sökte igen och fick då skolskjuts. Vi har också märkt att de som söker tidigt och går i friskola får avslag direkt. Men söker man sent vet de hur alla kommunala turer går och det är större chans att peta in barn som ska till friskola.
I kommunens reglemente för skolskjuts står det att rätten till skolskjuts gäller elever som väljer den skola kommunen anvisat till. Men om det inte innebär några ekonomiska eller organisatoriska svårigheter har även de som väljer andra alternativ än det anvisade rätt till skolskjuts.
I Malmköping ligger den privata Europaskolan på samma adress som den kommunala Malmaskolan.
‒Det är exakt samma avstånd så det är ingen extrakostnad för kommunen. Jag kunde ha förstått det om det fanns en massa friskolor i kommunen som låg utspridda och det blev jättemycket dyrare för kommunen att skjutsa dem till friskolan än den kommunala.
Martins andra barn, Malcolm, har Stenhammarskolan i Flen som anvisad skola. En resa från hemmet till den skolan framför Europaskolan är 14 kilometer längre – enkel resa.
‒Det skulle ha varit en större kostnad för kommunen om han skulle åka dit, säger Martin Ungerstedt och sammanfattar sin kritik.
‒Nummer ett, det är inte likabehandlingsprincip. Nummer två, de uppfyller inte sitt eget reglemente och de slår ju faktiskt ens vardag i spillror. Det är svårt för mig att tro att alla bilar som går in till Malmköping är fulla, det borde gå att hitta en lösning.
När varken Martin eller hans fru kan hämta barnen behöver barnen ibland gå hem från skolan. En promenad som tar en timme och 20 minuter.
‒Jag är otroligt lyckligt lottad att jag kan jobba hemifrån ibland och kan lösa det någorlunda bra. Men jag vet inte hur jag ska lösa det när det blir vinter. I välfärdssamhället är det gjort så att båda föräldrar ska kunna jobba, detta ställer till det för oss och vi lägger timmar om dagen för att få ihop det.
Lena Furén är barn- och utbildningschef och den som fattar de slutgiltiga besluten. Hon och skolskjutssamordnaren Jessica Tallklint förklarar skolskjutsfrågan.
‒Egentligen är det ganska enkelt, vi har bara två paragrafer i skollagen att förhålla oss till, därför är det mycket upp till kommunen själv att bestämma hur man vill anordna skolskjuts. Vårt skolskjutsreglemente är ett komplett som förtydligar paragraferna, säger Jessica Tallklint.
Kommunen ger underlag för körningarna till taxibolaget som sedan planerar rutterna. Taxiresa får man bara om kollektivtrafiken inte är möjlig.
‒En del av problemet är att man tror att skolskjuts är lika med skjuts med taxi, vilket inte är fallet. Skolskjuts är lika mycket resor med den allmänna kollektivtrafiken, vilket också är det vi i första hand ska bevilja. Men det är många som inte förstår skillnaden, det får jag mycket frågor om, säger Jessica Tallklint.
Gör ni andra bedömningar när det gäller skjuts till friskolor än till kommunala skolor?
‒Nej det gör vi verkligen inte, handläggningsförfarandet går till på samma sätt för alla elever. Varje gång det berör en elev som inte går i anvisad skola måste man se på om det uppstår en organisatorisk eller ekonomisk svårighet och vi ställer alltid frågan till taxientreprenören i varje enskilt fall. De levererar kostnaden jämfört om eleven skulle ha gått i anvisad skola kontra den skola de nu valt. Så vi har inte ens möjlighet att göra någon skillnad på elever som vi många gånger blir anklagade för, säger Jessica Tallklint.
‒Det är det här som är svårigheten för enskilda medborgare att sätta i sammanhang. Det regleras av så många fler delar och är inte relaterat till skolan, varje elevs förfrågan hanteras individuellt efter dennes förutsättningar, säger Lena Furén.
Är det därför det kan vara olika beslut fastän barnen bor 100 meter från varandra?
‒Ja och även för syskon i samma familj, det är inte samma regler som gäller för alla, det är baserat på årskurser och vilken anvisad skola man har, säger Jessica Tallklint.
Blir det inte konstiga bedömningar om exempelvis ett barn i syskonskaran får skolskjuts men inte de andra?
‒Nej bedömningarna utgår från de lagar och regler som finns, det är ju någonting man måste ha med i bedömningen om man väljer att placera sitt barn i en annan skola än den anvisade. Då är rätten till skolskjuts inte lika utökad och kommunen har inte lika mycket skyldigheter mot de eleverna, säger Jessica Tallklint.
Då är det alltså skillnad i skolskjuts om ett barn valt friskola i stället för kommunal skola?
‒Skillnaden beror på de ekonomiska och organisatoriska svårigheterna, det räcker med att det blir en krona dyrare att anordna skolskjuts till annan skola än anvisad så har kommunen inte skyldighet att fullfölja det. Men det betyder inte att vi sitter och gör skillnad i bedömningen utifrån vilken skola de går på, säger Jessica Tallklint.