Enligt ett pressmeddelande från Telia har nu så pass många Flenbor tecknat sig för en fiberlösning att det ska vara lönsamt för dem att satsa och arbetet med att gräva ner kablarna kan dra igång redan under 2015.
– Telia sköter allting från ax till limpa utan kommunens inblandning. Jag är väldigt glad att vi har fått hit dem, säger Flens kommuns bredbandssamordnare Mikael Brandfors.
Telia kommer att bygga ett öppet fibernät som ger konsumenterna möjlighet att själva välja tjänsteleverantör. Med fiberbredband är hastigheterna oändliga och det som slutligen styr hur snabbt surfandet går är avtalet kunderna tecknar med leverantören.
Men trots att bollen nu ligger hos Telia får Mikael Brandfors dagligen frågor kring bredbandet i Flen.
– Jag svarar så gott jag kan men hinner inte med alla. Och jag hänvisar dem till Telias kundtjänst som de egentligen ska tala med, säger han.
Anledningen till att en privat leverantör bygger ut bredbandsinfrastrukturen och inte kommunen är att Flen, Malmköping, Sparreholm, Mellösa samt Hälleforsnäs är för stora samhällen för att omfattas av det statliga bidraget för utbyggnad av bredband i Sverige.
Orterna tvingas själva locka till sig privata leverantörer och om det misslyckas kan snart den ensamma stugan på landet ha en bra mycket snabbare internetlina än villan i staden.
Det är tveksamt om kommunen når sitt mål att 75 procent av invånarna ska ha utbyggt bredband senast under 2018.
– Jag är positiv och inte orolig långsiktigt men i dag kan man inte säga om hur det kommer att lösa sig i Malmköping till exempel. Det behövs att orterna engagerar sig mer i frågan, säger Mikael Brandfors.
Han besöker alltifrån bostadsrättsföreningar till byalag och grannsamverkansenheter och under kvällsmötena försöker han väcka engagemang inför framtidens internetlösning men känner själv att han jobbar i motvind.
– Jag informerar om alla fördelarna med fiber och pratar kring regelverket men det är ett ljummet intresse. Många är nöjda med sitt ADSL och väntar på nya bidragsregler. Men jag påpekar för dem att ADSL kommer att avvecklas, inte utvecklas, säger han.
Mikael Brandfors är skeptisk till regeringens bredbandsatsning som har målet att 90 procent av befolkningen bör ha tillgång till minst 100 megabit senast år 2020.
– Jag kan tycka att summan pengar som staten har avsatt inte är rimlig i förhållande till målet. Och som det är i dag byggs infrastrukturen på kontakter ute i kommunerna. Men i de orter och kommuner där det inte finns, vad händer där? Det kan leda till att folk hellre bor på landet där fiber dras än i småorterna, säger han.