Tidigare har det varit flexibla fågelskyddsområden på sjön Båven. Tillsynsmannen kunde då sätta upp fågelskydds-skyltar på öar där de såg att fåglar aktivt häckar och ta ner skyltar där de såg att det inte var någon häckning. I dag finns det ingen tillsynsman och författaren Mats Gärling, som har en nära anknytning till Båven, är orolig över situationen och för att fågellivet kommer att dö ut på sjön.
– Jag kom nyss hem från sjön och numera är det ingen rolig upplevelse att färdas på Båven. Inte en enda fiskgjuse har jag sett och endast två storlommar (fågelarter). Miljön är förändrad och det är fullständig katastrof. Länsstyrelsen sköter inte sitt ansvar mot Båvens natur. Det har inte hänt någonting kring fågelskyddet, säger Mats Gärling och fortsätter:
– Jag har skickat in många skrivelser till Länsstyrelsen men får inget svar. Man blir frustrerad naturligtvis och det är väldigt tråkigt. Jag är 70 år och har ägnat mig åt Båven hela mitt liv. Den betyder i stort sett allt, hela min släkt och jag är uppväxt vid sjön. Starkt knuten till hela den här miljön och det är något som ligger varmt om hjärtat.
Mats Gärling vill gärna se att Länsstyrelsen tillsätter en tillsynsman igen.
– Det går inte få tillbaka fågelskyddet utan tillsynsman.
Länsstyrelsen hoppas kunna åtgärda problemet nästa år.
– Vi har inte kunnat prioritera en samlad insats för tillsynen av olika naturvärden i Båvenområdet i år men hoppas kunna skapa utrymme för det 2023, säger Anne-Li Fiskesjö, chef för avdelningen natur och miljö på Länsstyrelsen i Södermanlands län.
Men enligt Fiskesjö finns det ett fågelskydd
– Fågellivet är skyddat, vilket vi har förklarat för flera oroliga som har ringt. Alla fåglar är numera skyddade där de häckar och födosöker oavsett formella beslut. Vi planerar, inom ramen för vår tillsynsinsats, att förbättra informationen ytterligare om detta vid sjön och för aktiva människor som rör sig i och vid sjön, säger hon.
Bristen på fiskgjuse, som är en karaktärsfågel i området, kan bero på flera anledningar, menar Anne-Li Fiskesjö.
– Med största sannolikhet är det främst konkurrens från den snabbt ökande havsörnsstammen i Svealand, men störning från ett ökande fiske och friluftsliv kan också ha spelat in.