Rädda barnen gör sedan 2002 studier som mäter barns ekonomiska utsatthet i Sverige. Fram till 2007 minskade barnfattigdomen, men de senaste åren har den ökat igen. Den nu aktuella rapporten gäller 2012 och barnfattigdomen låg då på 12 procent i riket. Det är så gott som oförändrat jämfört med året innan.
Även i Flen är siffran i stort densamma 2012 som 2011, och den är betydligt högre än riket. Det är 20,4 procent, alltså vart femte barn, som lever i familjer med ekonomisk utsatthet. Därmed är barnfattigdomen bland de största i landet. Även i Katrineholm är siffran hög, 19,1 procent. Vingåker hamnar på plats 248, med 15 procent fattiga barn.
I Flen har antalet invånare som behöver försörjningsstöd varit många de senaste åren. Socialnämndens ordförande Stefan Zunko (S) ser ett samband mellan högt försörjningsstöd och stor barnfattigdom, även om han säger att det inte bara behöver vara det höga försörjningsstödet som spelar in.
– Vi har funderat över varför vi har så högt försörjningsstöd. Det beror på socioekonomiska förutsättningar, vi har en låg utbildningsnivå i kommunen och hög arbetslöshet. Många har låga inkomster eller ingen inkomst alls, säger Stefan Zunko.
Han säger vidare att kommunen vill få ned antalet försörjningsstödstagare.
– Dels för att få ned kommunens kostnader, dels för individens skull så att de ska få komma ut i arbete.
Vad kan kommunen göra för att få ned antalet som behöver försörjningsstöd?
– I presidiet i socialnämnden har vi jobbat med hur vi ska få igång aktiviteter för att få ned försörjningsstödet. Det arbetet ska fortsätta, säger Stefan Zunko.
Han påtalar också att i Flen är medelinkomsten lägre än i många andra kommuner i länet. Medelinkomsten bland invånarna i Flen var 246 000 kronor år 2012 jämfört med 282 000 kronor i riket. Uppgifterna är hämtade från kommunens strategiska plan för år 2015-2018.
Även i Katrineholm är det som sagt många barn som lever i ekonomiskt utsatthet. Göran Dahlström (S), kommunstyrelsens ordförande i Katrineholm, ser ingen ljusning alls när det gäller barnfattigdomen i kommunen. Han konstaterar att arbetslösheten är fortsatt relativt hög i kommunen, att många nyanlända med låg utbildningsbakgrund flyttar in, och att många kommuninvånare behöver försörjningsstöd.
– Så kommer det att fortsätta, säger han och tillägger att han inte ser förutsättningar för någon förändring de kommande åren.
Det kommunen kan göra, säger han, är att fortsätta på den inslagna vägen med att försöka få fler arbetstillfällen till Katrineholms kommun samt skapa bra kommunikationer och pendlingsmöjligheter.
Göran Dahlström säger att kommuner med högt flyktingmottagande inte kan göra mycket när det gäller integrationsfrågan och att det behövs beslut på riks- och EU-nivå för att mottagandet ska bli mer solidariskt och bättre fungerande.
– Jag har pratat om den här frågan i 15 år. Nu börjar andra prata om den.
Carina Wising
Anna Hübsch