Irene och Bo Lindh köpte Mosstugan utanför Sparreholm 1987. För två år sedan blev problemet med granbarkborren påtagligt på gårdens 15 hektar.

– Träden torkar och barken trillar bort. Vi har tagit en del till ved, berättar Irene Lindh.

Granbarkborren är den insekt som gör mest skada på granskogarna. Irene Lindh tror att barkborren kommer från det intilliggande naturreservatet Jaktstuguskogen.

Artikelbild

| Jaktstuguskogen är ett naturreservat som ligger söder om Sparreholm.

– Alla skogsägare här är noga att hålla efter sin skog, så varifrån skulle de annars komma?

Jaktstuguskogen bildades 1919 på initiativ av Eric von Rosen och förvaltas av Länsstyrelsen. Området går under begreppet naturskog, alltså skog som under lång tid undgått mänskliga ingrepp.

– Man får inte plocka en gren där, säger Irene Lindh.

För henne är naturreservatet vanligtvis förknippat med positiva upplevelser. Under åren som lärare var hennes naturskola förlagd dit. Idag njuter hon av promenader i området.

Artikelbild

| Den varma sommaren 2018 innebar optimala förutsättningar för granbarkborren.

– Det är viktigt att det finns kvar och då ska inte granbarkborren få förstöra.

Makarna har kontaktat länsstyrelsen.

Artikelbild

| Naturreservatet bildades 1919 på initiativ av Eric von Rosen och förvaltas numera av Länsstyrelsen.

– Men vi fick inga svar på våra frågor, säger Irene Lindh.

Eskilstuna-Kuriren har sökt ansvariga på Länsstyrelsen i Södermanlands län som via mejl meddelar att de inte har möjlighet att kommentera granbarkborreangrepp inom skyddade områden förrän på måndag.

Johan Åberg är områdesskyddsspecialist på Skogsstyrelsen. Han är inte specifikt insatt i Jaktstuguskogen men berättar generellt om avväganden i naturreservat.

– Det är från fall till fall. Länsstyrelsen bedömer skador i förhållande till vilka värden naturreservatet är inrättat för att bevara. Finns det risk att angreppet påverkar naturvärdet knutet till gran? Vilka åtgärdsalternativ finns?

Johan Åberg berättar att förra sommarens torka resulterat i att många granar är torkstressade och mer lättangripna.

– En teori är att granar i naturreservat, som stått längre tid och inte lika tätt, är mindre stressade än de i tät granproduktionsskog där det är större konkurrens om vatten.

Han har inte svårt att sätta sig in i skogsägarnas situation.

– Men det beror på vilket syfte man har, om det är att bedriva skogsproduktion eller naturvård.

Irene Lindhs ståndpunkt är tydlig.

– Jag bryr mig inte om pengarna i det här, jag bryr mig om att barkborren ska bort och vi måste alla hjälpas åt.