"Mardrömmen för mig dessa dagar har varit känslan att behöva åka hem med en tom transport utan min fina Franska."

Helena Wass skriver själv om helgens räddningsinsats – när folk gick man ur huse i sökandet efter hennes häst Franskan.

"En sak som jag kommer bära med mig resten av livet är det engagemang från alla medmänniskor. De flesta av oss har ändå ett tajt schema i livet. Barn, jobb, djur med mera men ni valde ändå att ta er tiden att hjälpa oss. Jag kommer aldrig glömma!"

LÄS MER De hittade förrymda hästen Franskan – efter tre dygn

Hon fortsätter:

"Tack alla fotfolk, cyklister, ryttare, flygare, drönare, hundar, hundförare, jägare, ni som körde med fyrhjuling, bilförare som spejade, Sparreholms slott med anläggning och alla som delade inlägg på Facebook! Tack ALLA utan er hade det aldrig gått att hitta henne. Hon är trött och lite uttorkad så jag vet inte hur många dagar till hon klarat sig. Er insats är ovärderligt och jag vet inte riktigt hur jag ska kunna tacka alla mer än att säga att ni alla har en speciell plats hos mig och min familj!"

Eskilstuna-Kuriren når Waldemar Wass dagen efter det lyckliga slutet.

– Det är helt fantastiskt vilken uppslutning det blev i sökandet. Det var nästan köer ute på skogsbilvägarna för att så många letade.

I tre dygn pågick sökandet innan Waldemar Wass fick det där samtalet.

– Det ringde oavbrutet och när jag svarade så trodde jag först inte att det var sant, säger han.

Men sant var det. Franskan hade hittats.

– Vi kände att söndagen var nog sista dagen att kunna hitta henne vid liv. Hade hon suttit fast någonstans, vilket vi trodde att hon gjorde eftersom hon inte lämnat något spår på tre dagar, så hade hon inte klarat sig mycket längre, säger Waldemar Wass.

– När jag åker dit där de hittat henne möts jag av en häst som står där som om ingenting hade hänt.

Nu är Franskan tillbaka i stallet i Enköping, nästan oförskämt oskadd efter det drama hon varit med om.

– Hon kommer få återhämta sig ordentligt. Sedan kommer vi säkert behöva jobba en del på att bygga upp förtroendet på nytt, säger Waldemar Wass.

Själv saknar han nästan gemenskapen och stämningen som uppstod under den dramatiska helgen i Sparreholm.

– Det känns fjuttigt att säga tack. När vi byggt klart vår gård i Enköping ska vi bjuda in alla från sökinsatsen till en ordentlig infyttningsfest. Så kan vi fira tillsammans att vi hittade Franskan.