Lagändringen den 1 januari innebär att Migrationsverket kan placera barn som flytt ensamma till Sverige även i kommuner som inte har något avtal om mottagande.
Enligt Migrationsverkets statistik ökar antalet ensamkommande flyktingbarn stadigt. Prognosen säger att drygt 4 000 barn årligen kommer att söka asyl i Sverige mellan 2014 och 2017. Behovet av platser i kommunerna är stort.
Katrineholm är en av de kommuner som inte har något avtal. Nu har sju barn aviserats till kommunen, och ett av dem kommer med bara några dagars varsel.
Kommunen söker därför hem för vård och boende, så kallade HVB-hem, eller fosterfamiljer där barnen kan bo.
Kommunstyrelsens ordförande i Katrineholm, Göran Dahlström (S), är skeptisk till ett avtal om flyktingmottagande och han är tveksam till att ta emot ensamkommande barn.
— Vi tar emot så många i det stora hela, så det vore bättre om kommuner med ett lågt mottagande skulle ta emot ensamkommande flyktingbarn, säger han och tillägger att Katrineholms kommun vill kunna ha ett mottagande med god kvalitet.
Flens kommun har sedan 2008 ett avtal med migrationsverket som säger att Flen varje år tar emot tio ensamkommande flyktingbarn. Tre av platserna är vigda åt asylsökande och sju platser åt ensamkommande flyktingbarn med uppehållstillstånd.
Något nytt avtal har Flens kommun ännu inte skrivit på, men enligt de fördelningsnycklar som staten har satt upp ska Flen minst ta emot fyra ensamkommande flyktingbarn som söker asyl. Det kan även bli så att Flen tvingas ta emot fem. Kommunalrådet i Flens kommun, Jan-Erik Larsson (S), oroas inte över de nya kraven.
— Vi har uppfyllt våra åtaganden och ligger långt ner på prioriteringslistan. Det är ingen jättepanik för oss att teckna ett nytt avtal.
Flens kommun har i dag en väl fungerande verksamhet för ensamkommande flyktingbarn enligt Jan-Erik Larsson. Ett speciellt boende med utbildad personal finns på Villagatan och har formats under flera år.
— Vi har gjort ett val att jobba med ensamkommande flyktingbarn utifrån att vi anser att vi kan klara av ett vettigt mottagande. Unga är en målgrupp vi kan göra en bra insats för när det gäller skolgång och att arbeta vidare med dem. Det är tuffare med stora familjer där vi har försörjningsplikt och ska erbjuda sysselsättning.
Jan-Erik Larsson har förståelse för statens beslut att placera ut ensamkommande flyktingbarn i kommuner som saknar avtal, men han förstår även Göran Dahlströms tveksamhet.
— Jag har full förståelse för Göran, har man inte byggt upp verksamheten för mottagandet av ensamkommande flyktingbarn blir det svårt när stadsmakten fördelar ut. Men på sikt är det viktigt att vi fördelar ansvaret.
Staten bär ett stort ansvar när det gäller att stötta kommuner menar Jan-Erik Larsson. Som det ser ut i dag placeras ofta asylsökande ut i kommuner där de antingen finns boenden och saknas jobb eller vice versa.
De barn som väntas till Flen och Katrineholm kommer bland annat från Afghanistan, Somalia och Syrien. Det är också från dessa länder som den övervägande majoriteten av ensamkommande barn till Sverige kommer.