— Vi ser problemen i naturen redan nu. Exempelvis mår flera sjöar i vår närhet inte bra på grund av utsläppen. En del giftiga ämnen som kommer ut fritt i naturen stannar där. De går runt i kretsloppet och kommer fortsätta att finnas där. Jag brukar säga att man ska tänka på nästa generation.
Det är en välkänd motivering som Sörmland vattens informationschef Helen Sylvefjord ger för att man inte ska slänga gamla nagellacksflaskor, färgburkar och batterier i soptunnan. Men det finns några andra skäl som inte nämns lika ofta. Ett av dem är en rent ekonomisk fråga.
— Om man exempelvis spolar ner saker i toaletten som inte ska vara där kostar det i slutändan mer att rena vattnet. Och det betalas av VA-kollektivets pengar, förklarar hon.
Sylvefjord pekar även på att många ämnen som är farliga i naturen även är sällsynta.
— Det handlar bland annat om metaller som används i elektronik. Förbrukar vi dem i den takt som vi gör nu tar de slut om 20–25 år. Därför måste vi återvinna metallerna om vi ska kunna fortsätta använda dem.
Hon framhåller att det bästa farliga avfallet är det som aldrig blir till.
— Man kan ha som riktmärke att alltid använda saker tills de går sönder och sedan ställa krav som konsument att det ska finnas möjlighet att laga dem. Sedan kan man ställa sig själv frågan om man exempelvis verkligen behöver nagellack.