Fler kvinnliga jägare – men många av dem vill inte jaga

Andelen kvinnor som tar jägarexamen ökar för varje år visar statistik från Naturvårdsverket. Men det är inte alla som tar ut sitt jaktkort för att få jaga.

– Den främsta anledningen att fler tar jägarexamen utan att lösa jaktkort och jaga beror på ett ökat intresse för djur och natur. Det kan också vara svårt att komma med i ett jaktlag, säger Chris Edman som är engagerad i Svenska Jägareförbundet.

14 februari 2019 13:00

Att jaktintresset bland kvinnorna ökar märks både på antalet som tar jägarexamen och att Jägareförbundet varje år får allt fler medlemmar. Men medlemsantalet är inget att skryta med, bara 10,95 procent av de anslutna är kvinnor.

Enligt färsk statistik från Naturvårdsverket var det 2 822 kvinnor som gjorde teoriprovet under jaktåret 2018. Och 1 076 kvinnor löste sedan ut sitt jaktkort. Av statistiken går det inte att se om de även har tränat skytte och klarat skytteproven som krävs för att få jägarexamen.

Det finns ingen självklar orsak till varför många inte löser ut sitt jaktkort, utan flera tänkbara förklaringar, säger Chris Edman.

– Fortfarande hänger en hel del könsrollsmönster kvar där många kvinnor tar större ansvar för hem och barn och inte har lika mycket fritid som mannen. Det tror jag är en av flera orsaker till varför kvinnor inte jagar. Många som tar examen för att det är en livsstil i familjen. Man gillar att vara ute i naturen, vill förstå hur jakt går till, vill umgås och uppleva gemenskapen i jakten – även om man inte själv jagar.

Tillgång till jaktmark och jaktlag kan vara ytterligare en anledning till att det finns fler kvinnor än män som tagit examen och inte löst ut sitt jaktkort.

– Om man inte har kontakter är det svårt att komma med i ett jaktlag. Det finns fler jägare än vad det finns tillgängliga platser. Priset kan förstås också spela roll. Om man tar Sörmlands som exempel, är arrendena rätt höga. En plats i ett jaktlag kan kosta mellan 10 000 och 25 000 kronor per år och person. Den stora prisvariationen beror på vilken mark det handlar om.

Naturvårdsverkets statistik visar också att det finns ett ökat intresse för viltvård, skog och mark både bland män och kvinnor. Under exempelvis 2017 var det 271 personer i Sörmland som gjorde det teoretiska provet av jägarexamen men det var bara 241 som sedan genomförde hela jägarexamen – för 30 personer var alltså själva jakten inte det viktigaste.

– Vi har inom Jägareförbundet diskuterat en annan variant av jägarexamen och kalla kursen för naturexamen i stället. Då behöver man inte läsa om skytte och ballistik utan är bara med på djur- och naturdelen. Jag tror att sådan kurs snabbt skulle bli fulltecknad.

Jägarexamen

Från 2009 till 2018 har antalet kvinnor som tagit jägarexamen och löst ut sitt jaktkort ökat från 565 till 1076, enligt Naturvårdsverket.

Kurser finns hos Svenska Jägareförbundet, Jägarnas Riksförbund och olika studieförbund.

Utbildningen omfattar minst 52 studietimmar och pågår under en termin.

Utbildningen innehåller ett teoretiskt prov och tre praktiska delprov: hagelgevärsprov, grundprov/kulgevär och högviltprov/kulgevär.

Vill man ansöka om jaktvapenlicens hos polisen i Sverige måste man ha en godkänd jägarexamen.

Naturvårdsverket fastställer kraven för jägarexamen i Sverige.

Alla som jagar betalar jaktkort som är en avgift till Viltvårdsfonden. Ur denna fond går bidrag till Svenska Jägareförbundet, Jägarnas Riksförbund, Naturvårdsverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, länsstyrelser, Svenska Naturskyddsföreningen med flera.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Eva Marklund