Siffrorna gäller för barn och ungdomar i åldrarna 7–25 år, det vill säga de som föreningar fått söka aktivitetsstöd för åren 2018–2020.
Bland flickorna som idrottar i en eller annan form sysslar 47 procent med lagidrotter. På pojksidan är siffran 78 procent.
– Vi har utgått från Riksidrottsförbundets klassificering, säger Lenita Franzell.
– Killar spelar mycket fotboll, ishockey, innebandy, i övrigt är simning, gymnastik och kampsport populärt.
För tjejerna byts hockeyn ut mot handboll och kampgrenarna mot ridsport.
– Under coronapandemin stängdes flera anläggningar. Pia Bohman på min enhet har märkt att färre bokningar av matchtider görs nu än före pandemin i de lite äldre åldersgrupperna. Vi får se om siffrorna hämtats ikapp om ett år.
Via postnummer kan man också utläsa i vilka områden ungdomar är mest aktiva. Lenita Franzell har ett exempel från Mariefred.
– Av de som bor nära Läggesta håller 94 procent på med någon idrott i organiserad form. Jämför det med dem som bor närmare Hammarens IP, då är siffran 69 procent. Å andra sidan, av ekonomiska skäl kanske vissa ungdomar spontanidrottar i stället för att vara aktiva i en förening eller också föredrar de att gå till IP och spontanidrotta eftersom de redan bor så nära.
Nuvarande idrottspolitiska program som ska stärka och utveckla förutsättningarna för det lokala idrottslivet gäller mandatperioden ut.