Åldern tar ut sin rätt, i vår tar Leif GW Persson ett steg tillbaka från rampljuset och avslutar sin långa karriär som tv-kriminolog.
– Nu är det ju inte så att jag slutar på en gång, det blir först efter vårsäsongen av Veckans Brott. Men jag tycker att det känns lämpligt att sluta nu, jag har ju hållit på ett antal år och börjat bli gammal. De borde skaffa en yngre och piggare förmåga. Jag har föreslagit några stycken men tänker inte säga vilka. Jag tycker nog att de ska få höra det från annat håll först, säger han.
Att hans frånvaro skulle lämna ett hål i svenskarnas hjärta ger han inte mycket för.
– Det vet jag inte. Det ju inte så att jag tar helt avstånd från televisionen, det är bara så att jag har för mycket att göra och är för trött. Jag har ju faktiskt passerat pensionsåldern med marginal. Och sen är det ju så, att man kan göra ett fungerande och bra kriminalprogram utan mig. Att jag skulle vara nödvändig för Veckans Brott är en överdrift, men också smickrande.
Känns det sorgligt, det blir ju ändå slutet på en era?
– Nej, inte sorgligt, det tror jag inte. Jag skulle tro att jag varit med i tv flera tusen gånger vid det här laget så det räcker. Men eftersom jag inte slutat ännu får du nog återkomma med den frågan. Men någon tv-abstinens tror jag inte att jag kommer drabbas av.
Vad ska du göra nu när du får mer tid?
– Sitta ihopsjunken i mitt bibliotek och läsa böcker, och umgås mer med mina barnbarn.