Enligt Försäkringskassans siffror för 2015 så har Gnesta även ett högt antal sjukfall med stressrelaterade utmattningssyndrom och andra psykiatriska diagnoser orsakade av yttre händelser, exempelvis posttraumatisk stress.
– Gnesta har sedan länge stuckit ut när det gäller diagnoser och en del kan förklaras rent historiskt, med alla f d barnhem och behandlingshem som funnits här i trakten, konstaterar verksamhetschef Ingrid Krona.
Många människor med funktionshinder behöver även vårdcentralens hjälp. Att det är lägre utbildningsnivå, fler rökare och diabetesdiagnoser i Sörmland jämfört med andra län är sedan tidigare känt.
Dessutom är det framförallt kvinnor som blir sjuka av stress, ofta även i kombination med en livssituation med huvudansvar för hem och barn. Även socioekonomiska faktorer har betydelse i sammanhanget, menar Ingrid Krona:
– Många med viss problematik flyttar även hit från Stockholm. Ensamstående mödrar utan vare sig utbildning och körkort har förhoppningen att det vackra röda torpet med vita knutar ska förändra allt till det bättre. I stället blir de djupt olyckliga av att inte ens kunna ta sig till ett eventuellt jobb.
Verksamhetschefen tror även att mörkertalet är stort eftersom kontakterna med BVC tyder på det. När det gäller åtgärder för att få ner sjuktalen så har redan insatser gjorts som förstärkt personalsidan på vårdcentralen, bland annat har samtalsterapeuter anställts.
– Men vi har svårigheter med bemanningen när det gäller att anställa läkare.
Uppföljningsarbetet för att få den sjuke att återgå i arbete efter sjukskrivningen bör förbättras. Det saknas större "träningsarbetsplatser" att öva på i småföretagarkommunen Gnesta.
– Det blir ett moment 22 eftersom det tar längre tid att återgå i jobb efter en lång sjukskrivning. Man måste ha någonstans att öva helt enkelt.
Landstinget Sörmland har 18 vårdcentraler i länet. Förra året avsattes resurser till att öppna mobila rådgivningsmottagningar som täcker hela länet. Det rör sig om allt från behandlingssamtal, anhörigstöd och stöd till kommuner att slussa vidare till andra specialistinstanser.
– Visst har vi märkt en skillnad sen de började komma ut och träffa patienter här. Det har inneburit en avlastning för mina kuratorer och rätt vårdnivå samt underlättar för de patienter som har svårt att ta sig till psyk i Nyköping.
Vad säger då den ytterst ansvarige angående läget med den psykiska ohälsan i Gnesta, landstingsrådet Fredrik Lundgren (L)?
– Vi försöker organisera vården på bästa sätt i länet. Men eftersom medborgarna vill ha både vård av högsta kvalité och nära så får det blir en avvägning ibland, säger landstingsrådet Fredrik Lundgren (L) som menar att viss specialistvård aldrig kan finnas i närområdet på mindre orter.
– Det är klart att det går att arbeta mer aktivt inom vården men det är inte enbart där lösningen finns. Vi måste jobba proaktivt. Arbetsgivarna har även ett ansvar.
Landstinget Sörmlands ambition är att länet ska vara det friskaste år 2025.