– Under all kritik och väldigt allvarligt.
Sådan var kommentaren från Annika Eriksson, ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Gnesta, när det för drygt en månad sedan stod klart att Gnesta hamnar på plats 274 av 290 kommuner i Sveriges kommuner och landstings (SKL) senaste skolrankning – nästan längst ner på listan.
Nu har barn- och utbildningsnämnden klubbat igenom en "framtidsplan för framgång", där långsiktigt arbete i stället för ensidiga krisplaner ska vända den negativa skoltrenden i kommunen.
– Vi behöver göra förändringar som är genomtänkta och som har ett rejält fäste i organisationen, säger Annika Eriksson.
Framtidsplanen kan sammanfattas i fyra punkter: tidiga insatser, kontinuerlig uppföljning, pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande. På lång sikt ska Gnesta kommun bli en av Sveriges 50 bästa skolkommuner – frågan är dock när det målet kommer kunna bli verklighet.
– Det nya arbetssättet måste hinna sättas i organisationen. När vi ser hur snabbt resultat vi får kan man också börja säga när vi tror att vi kan vara så bra, säger Annika Eriksson, som är övertygad om att Gnestas skolor kan nå det här målet, bland annat tack vare att man nu har rätt organisation och rätt personer för det.
– Nu håller vi på att forma hela strukturen för att kunna jobba bättre och ge alla barn rätt förutsättningar att nå målen, säger hon.
Alla kommande förstelärare ska få chansen till rätt fortbildning, så att dessa sedan kan leda det kollegiala lärandet. Det pedagogiska ledarskapet i klassrummen ska utvecklas och elevhälsan förstärkas, så att barn med särskilda behov kan få hjälp på plats i skolan. Man ska även jobba konsekvent med uppföljning och att tidigt fånga upp elever som riskerar att hamna efter i skolan.
Annika Eriksson räknar också upp digitaliseringen av skolan som en viktig faktor för att nå kunskapsmålen.
– Digitaliseringen innehåller väldigt många pedagogiska verktyg som kan fånga upp barn som kanske inte alltid har det lika lätt med den struktur som vi haft, säger hon.
Tidiga insatser, kontinuerlig uppföljning, pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande – det låter ju som faktorer som varje fullt fungerande skola borde ha från första början. Hur har det egentligen varit tidigare?
– Vi har bytt väldigt många strategiska funktioner och nästan alla rektorer det senaste året. Vi har också en ny förvaltningschef som har skaffat sig nya former av kompetenser runt sig och som har bra verktyg för uppföljning. Det är klart att allt det här har funnits i någon form, men nu får verksamheten vassare verktyg i det arbetet, svarar Annika Eriksson.
Eftersom SKL:s senaste mätning kommer baseras på detta års resultat, kommer man tidigast om två år kunna se vad de planerade insatserna har gett för effekt.
– Men vi är övertygade om att alla de insatser som vi lägger fokus på i framtidsplanen kommer ha effekt, avslutar Annika Eriksson.