Bakom skriften som är att gediget dokument över kvinnornas liv och arbete på Bruket under 1900-talet står Eva Forselius och Birgitta Hellström.
– Vi blev tillfrågade att arbeta med boken 2011 och började året efteråt. Det var väldigt roligt att göra den, jag tror att de som har upplevt brukstiden här kan uppskatta den. Vi har hämtat mycket information från kartotek men även på arkiv i Flen, säger Birgitta Hellström.
Men allra främst är boken baserad på en stor mängd enkätfrågor med huvudpersonerna själva samt en studiecirkel inom ABF.
– Det är stommen till boken och bara att gå igenom allt var vi skulle börja var svårt. Kvinnorna jobbade med kärning till stor del, de gjorde modeller eller former av sand som det sedan gjutes exempelvis kanonkulor av, säger Birgitta Hellström.
Författarna ställde sig ett antal frågor som de ville ha svar på. När anställdes den första kvinnan på Bruket, vem var hon, vad jobbade hon med, hur såg hennes liv ut efter att hon passerat stämpelklockan varje dag.
– Vi har fokuserat på 1940-talet och framåt och det visade sig att kvinnan gjorde det hon var satt att göra, utvecklingen av arbetsplatsen stod männen för. Kvinnans styrka fanns i fackföreningen och hennes vilja att bidra till hushållskassan och engagemanget för det sociala på arbetsplatsen. Hon fick igång dagis och fritids och förbättrade samhället, säger Eva Forselius.
Det var just på 40-talet kvinnorna verkligen började märkas av inne på Bruket och fler och fler anställdes även om några få funnits med i bilden sedan 1800-talet. Boken belyser också svårigheterna invandrade kvinnor upplevt genom åren.
– De kom från Finland, Danmark, Tyskland och Turkiet. Men pekade åt dem och talade om för dem hur de skulle göra men hur gjorde man med språket? säger Eva Forselius.
"Kvinnorna på Bruket" är tryckt i 575 exemplar.
– Vi har sålt ett till Amerika, det var en son till en kvinna i boken som ville ha den, säger Eva Forselius.