Det gamla såghuset är totalförstört, men lyckligtvis var byggnaden i stort sett tom.
Jonas Hugoh står på grusplanen precis utanför polisavspärrningen. Framför honom sträcker sig fortfarande röken mot himlen. Hälleforsnäs pellets och hyvleri har klarat sig från elden med nöd och näppe. Men flera närliggande byggnader har dukat under i flammorna som har härjat här sedan måndagseftermiddagen.
Jonas är delägare av Hälleforsnäs pellets och hyvleri tillsammans med sin pappa, Olof Hugoh. Fabriken, som har tillverkat pellets sedan 2001, är ständigt bemannad. Under måndagseftermiddagen gick en av deras anställda ut och såg eldflammor sticka upp ur högen med kutterspån och torrflis.
– Han larmade polisen 16.24, tror jag, och strax därefter kände pappa Olof röklukt hemma, berättar Jonas Hugoh.
Olof Hugoh bor bara några hundra meter från fabriken, i vindens riktning.
– När vi fick tag på den som jobbade i fabriken blev jag lugn. Sen när släckningen väl kom igång begränsade de spridningen, säger han.
Det låter som att du tycker att det tog lång tid?
– Jag stod där och kunde inte göra någonting och sen kom polisen och motade bort en, det var frustrerande. Men räddningspersonalen gjorde ett bra jobb när de väl kom hit. Vi är tacksamma över att det blev så pass lite skador av den här stora branden.
Jonas Hugoh patrullerar området i sin roll som brandvakt.
Sonen Jonas Hugoh var i Katrineholm när han fick höra att det brann i fabriken. Under den slingriga bilresan till Hälleforsnäs hann han tänka hundra hemska tankar om vad som skulle möta honom när han väl kom fram.
– Det gick inte att göra något. De lät det brinna i flishögen medan de fokuserade på att hindra spridningen. Det var frustrerande att stå bakom avspärrningen och se röken från fabriken, minns han.
Det gamla såghuset, som näst intill jämnats med marken, stod lyckligtvis redan tomt – elektronik och maskiner hade redan flyttats och det enda som kunde förstöras var fasaden och trägolven.
Fabriksdelen, till vänster i bild, klarade sig bra eftersom vinden låg åt motsatt håll.
Hade vinden legat åt motsatt håll hade hela fabriksbyggnaden kunnat stryka med, alternativt hade elden kunnat kliva upp i det torra skogsbrynet. Om fabriken hade brunnit ner skulle företaget haft det svårt att fullfölja sina ordrar under en lång tid framöver.
– Pelletspressar får du inte tag på idag, det skulle förmodligen ha tagit hela året att få hit en ny. Efterfrågan på pellets har gått upp i och med kriget.
Vid halv tio-tiden under tisdagsförmiddagen lämnade brandkåren över till Jonas Hugoh som sedan dess har agerat brandvakt.
– Vi hade tur. Det var bra jobbat av räddningstjänsten och rätt vindar, säger han samtidigt som han fortsätter att spola vatten ner i det rykande kutterspånet.
Det ryker fortfarande från flishögarna som behöver ständig uppsikt utifall branden skulle ta sig igen.
Har du hunnit sova något?
– Ja, hunnit har jag väl men jag har inte kunnat. Man har väl inte riktigt tagit in det än. Eld är ju den ständiga mardrömmen, man lär sig bli känslig för brandlukt. Jag kan reagera när sambon tänder ett ljus.
Under dagen har polisen varit på plats och kört med drönare för att få en överblick över området.
– I morgon (onsdag) ska de komma ut med hundar och leta efter spår. En granne hade sett någon som cyklade jättefort härifrån på eftermiddagen. Det är ingen av oss här som cyklar utom pappa, men han är 80 år och cyklar inte så fort. Det är otäckt, det är inte naturligt att det ska ha börjat brinna där.
Hans blick glider bort mot rökmolnet.
– Jag tittade förut på att sätta upp övervakningskameror men det blev aldrig av. Nu blir det väl så.