Musikern och kaféföreståndaren Monica Larsson var nyligen med om en allvarlig trafikolycka
Monica Larsson har blivit ett välkänt ansikte i Hälleforsnäs. Den inflyttade norrländska musikern driver sedan tre år tillbaka Fröken Larssons kafé. Under pandemins lugnare period i somras var hennes krypin bakom Coop-butiken fullt av människor, som inte bara uppskattade hennes bakverk, utan också att få en liten pratstund med en medmänniska. Men sedan i november har hon hållit stängt, eftersom det inte har känts tryggt för vare sig kunderna eller henne själv att hålla öppet.
– Det kändes för svårt att ta ansvar för andra personer, säger Monica.
Men hon har erbjudit fika och mat på olika teman för avhämtning, bland annat med en uppskattad jultallrik i december och nu semlor sedan en tid tillbaka. I söndags var det alla hjärtans dag och Monica skulle bulla upp med kärleksfulla bakelser för avhämtning, men så blev det inte.
Hon och två väninnor var på väg hem från Eskilstuna, när de var med om en trafikolycka vid Bälgviken.
– Allt var hur lugnt som helst och sedan sa det bara pang. Vi såg alla att det skulle smälla och jag ska tydligen ha sagt "varför svänger han inte?"
Olyckan inträffade mellan Hållsta och Hälleforsnäs, i höjd med Bälgviken.
Drygt en vecka efter händelsen berättar hon att hon börjar känna sig som sig själv igen. Hade det inte varit för hennes försiktiga gångstil, hade det varit svårt att ana att vad hon varit med om. Under kläderna är huden ömsom grön ömsom lila, där kroppen pressades mot säkerhetsbältet i bilen när frontalkrocken var ett faktum.
Alla klarade sig med livet i behåll och det finns ingen misstanke om brott i samband med händelsen. Det förrädiska väglaget var boven i dramat och båda bilarna totalkvaddades. Monica är tacksam över att det inte slutade värre och när pandemin är över lovar hon att ställa till med ett ordentligt firande i kaféet.
Monica Larsson driver Fröken Larssons kafé i Hälleforsnäs och ser fram emot att få ta emot gäster på plats igen. Arkivbild.
Exakt hur det kommer att se ut, om det blir en dag eller en hel firarvecka, återstår att se. Men att musiken och godsakerna kommer att flöda, det är en lågoddsare.
– Det som är viktigast är att man har hälsan i behåll och goda vänner. Det finns inget annat som räknas än det, säger Monica samtidigt som rösten stockar sig och tårarna rinner.
Hon är också tacksam över bruksorten som blivit hennes hem. Hon bor med utsikt över Bruksjön och ett stenkast bort ligger skogen där hon ofta går med sina hundar.
– Jag vet inte vad mer jag ska kunna begära? Att spela lite mer musik kanske, men det kommer nog, säger hon och ler stort.