Civila insatspersoner är frivilliga människor som kan rycka ut när räddningstjänsten inte hinner fram till en olycka i tid. Nu vill Per Gustafsson, verksamhetsledare för Brandskyddsföreningen i Södermanland, hitta frivilliga i Hälleforsnäs.
– Vi tar initiativ och säkrar upp områden där räddningstjänst och ambulans inte kan komma speciellt snabbt. I samråd med Flens räddningstjänst kom vi fram till att Hälleforsnäs var en bra ort att fokusera på, säger Per Gustafsson.
Det är inte vem som helst som kan bli en civil insatsperson, eller CIP:are, som Per Gustafsson kallar dem. Det krävs ett särskilt mod och en särskild tillgivenhet till människor. Utöver det krävs också ett rent belastningsregister.
– Vi har börjat dra i trådarna för att hitta folk som skulle vara intresserade av att ställa upp som CIP:are. Vi siktar på att få fram 15 personer, men det kommer också gå med enbart fem, säger Per Gustafsson.
Den 24 februari kommer Brandskyddsföreningen i Södermanland hålla ett informationsmöte om vad det innebär att vara en CIP:are.
– Man ska ha en vilja att hjälpa till om det händer ens granne eller någon i närområdet någonting. Du kommer utbildas i hjärt- och lungräddning samt brandskydd. Vi kommer också lära människor hur de ska bete sig när de kommer till en olycksplats, säger Per Gustafsson.
Han fortsätter:
– Man kommer att få en brandsläckare, en förstahjälpenväska och varningsblinkers som man kan ställa ut på vägen vid en olycka. Området kommer även att få en hjärtstatare som ska förvaras så tillgängligt som möjligt.
Personer som är CIP:are får ett grupp-sms när en olycka inträffar i deras närhet. Därefter får de besluta om de ska rycka ut eller inte. Det råder inget tvång att rycka ut, berättar Per Gustafsson.
– Händelser som resulterar i att CIP:are manas ut är bränder, trafikolyckor och drunkning. Alltså larm där tidsfaktorn har en väldigt stor betydelse. Sedan är man inte tvungen att rycka ut, i vissa fall ska man inte rycka ut helt enkel.
När då?
– Man ska inte utsätta sig själv för onödiga risker eller rycka ut efter man har druckit alkohol.
Att vara CIP:are är helt ideellt, det betalas inte ut någon ersättning.
– Det här är något man gör om man vill visa omtanke för sin bygds invånare och känner att man vill hjälpa till när faran är framme, säger Per Gustafsson.