Här mustas äpplen för kung och fosterland

Alla pratar om det. Vilket otroligt äppelår det är. Och på Smakgården på bruket i Hälleforsnäs märker man av det.
"Vi kommer väl pressa ungefär 200 ton äpplen på tio veckor", säger John Carlsson på Smakgården.

Smakgården räknar med att musta 200 ton äpplen under en tioveckorsperiod.

Smakgården räknar med att musta 200 ton äpplen under en tioveckorsperiod.

Foto: Johan Kindmark

Hälleforsnäs2024-08-29 19:48

Nyheten i korthet

  • Smakgården i Hälleforsnäs har konstaterar att det är ett riktigt äppelår och räknar med att pressa cirka 200 ton äpplen på tio veckor. Folk kan lämna in sina äpplen, som sedan omvandlas till äppelmust.
  • Smakgården blandar olika sorters äpplen för att uppnå en jämn kvalitet på musten, de erbjuder också möjligheten att köpa tillbaka musten till ett rabatterat pris.
  • John Carlsson och Roger Tiefensee, heltidsanställda på Smakgården, menar att svenskarna borde köpa mer svensk frukt, trots att dagligvaruhandeln har höga krav på utseendet på frukt.

Äpplen, äpplen och åter äpplen. Så skulle man kunna beskriva läget i Sörmland just nu. Och på Smakgården i Hälleforsnäs är det bråda dagar.

Hit kan folk köra sina äpplen som sen förvandlas till äppelmust i treliters bag in box.

undefined
Äpplen i treliterspåsar som väntar på att få hoppa ner i sina lådor.

John Carlsson är en av två heltidsanställda.

– Vi har ett litet annat koncept här än på andra ställen, för vi har en annan utrustning. Vi har äppelinlämning på onsdagar, fredagar och lördagar. Då kan man komma förbi och lämna sina äpplen, och så väger vi in dom. Sen gör vi en omgång must på allt vi får in på ett sådant inlämningstillfälle tillsammans, säger han.

Några dagar senare får man ett sms och så får man hämta boxar med äppelmust som man får köpa för ett rabatterat pris, som då delvis är gjord på frukten man lämnat in.

undefined
Det vanligaste är att folk kommer och lämnar ungefär 50 liter äpplen. Det blir sen ungefär 30 liter färdig äppelmust.

– Vi vill också få en jämn kvalité på produkten vi levererar. Det kan skilja väldigt mycket på frukten folk kommer med, så då blandar vi för att försöka få till en så trevlig must som möjligt.

Det skiljer sig väldigt mycket i volym när det kommer till hur mycket äpplen folk lämnar in. Några kommer med en kasse, andra lämnar in 600 kilo. Smakgården tar hand om all frukt, och vill man inte köpa tillbaka allt i must så går det också bra.

– Har man riktigt fina äpplen och inte vill ta tillbaka allt så köper vi jättegärna in trädgårdsäpplen från människor också. Lämnar du 500 kilo så kanske du inte vill ha 100 stycken Bag in Box. Men det vanligaste är att folk köper tillbaka musten som blir av äpplena som lämnas in.

undefined
3-liters Bag in box-arna med äppelmust som blir till av alla äpplen som lämnas in till Smakgården.

Är det ett rekordår?

– Nja, 2018 var det supermycket frukt också och då pratade man om att det var århundradets äppelår. Men det är väldigt mycket i år, så jag vet inte riktigt, säger Carlsson.

Vilket är ditt favoritäpple?

– Åkerö skulle jag nog säga. Men egentligen många av de lite mer syrliga och krispiga. Men ska vi titta på det som finns i butik så är Ingrid Marie en favorit. Det är både vackert och gott.

undefined
När tidningens reporter besöker Smakgården blir det "stopp i röret". Men Roger Tiefensee är snabt uppe och åtgärdar problemet.

Inne i musteriet möter tidningens reporter den andra heltidsanställda, Roger Tiefensee. Många kanske känner igen honom som lokalpolitiker för Centerpartiet i Flen och kommunfullmäktiges ordförande. Men han är också Smakgårdens grundare och driver en ekologisk äppelodling i Dunker med 1200 träd.

– Vi försöker jobba så mycket som möjligt med lokal frukt. Mycket av frukten som jag säljer går som konsumtionsfrukt, till exempelvis skolor och dagis i Eskilstuna och Flen. De köper de gärna de äpplena som kanske inte är helt perfekta till utseendet. Men de är ju lika goda för det, säger Tiefensee.

undefined
John Carlsson och Roger Tiefensee jobbar långa dagar på Smakgården i Hälleforsnäs den här tiden på året. Vissa dagar kan det bli upp emot 16 timmar per dag.

Är vi för dåliga på att köpa svenska äpplen i butik?

– Vi är väl bara självförsörjande till nånstans under 25 procent, så det skulle jag väl säga, säger Tiefensee.

John Carlsson fyller i:

– Jag tror också det handlar om att dagligvaruhandeln kanske har lite för högra krav på hur äpplena ska se ut. Det gör ju också att priset på svensk frukt går upp eftersom det bara är de absolut finaste äpplena som säljs i butik. Skulle man kunna sälja en större andel av skörden så skulle man dels få ner priserna och fler skulle köpa, säger han.

undefined
Här badar John Carlsson äpplena innan de forslas upp i pressen för att mosas.

Tiefensee berättar att det mest sålda äpplet i Sverige är Royal Gala, oftast från Italien. Bara den sorten står ensam för 30 procent av konsumtionen i Sverige. En sort slår alltså hela Sveriges produktion.

undefined
John Carlsson på Smakgården har bråda dagar just nu.

Tiefensees favoritäpple, då?

– Om jag bara ska äta ett äpple, så måst jag nog säga Åkerö, ett perfekt moget Åkerö.

undefined
Lökar? Nej, äpplen!
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!