Det finns helt enkelt inte pengar i kommunens budget till något extra anslag. Reserven som fanns tömdes i mars då flera nämnder fick ett tillskott. Barn- och utbildningsnämnden fick då 4,7 miljoner kronor.
Skolans utsatta ekonomiska läge med ett hotande underskott i år på tolv miljoner kronor är väl känt.
Genom att minska antalet anställda på barn- och utbildningsförvaltningen ska tre miljoner kronor sparas.
Hårdare vill skolpolitikerna inte gå fram. Det skulle äventyra arbetet i Skolprojektet. En nödvändig satsning som samtliga partier står bakom för att höja resultaten i skolan.
Projektet står och faller med personalens engagemang. Kraftiga besparingar skulle skapa oro kring bemanning och arbetssituation och påverka projektets syfte negativt, enligt barn- och utbildningsnämnden.
Utan någon som helst debatt sa dock i går kväll kommunfullmäktige nej en begäran om ett extra anslag på nio miljoner kronor. I beslutet riktades en uppmaning till skolpolitikerna att fortsätta göra besparingar för att få nämndens budget i balans.
– Vi har en plan för hur det ska gå till, sa Kristina Jävergren (S), barn- och utbildningsnämndens ordförande, om sparkravet. Men först och främst ska vi invänta strukturutredningens förslag.
Det är knappast någon hemlighet att minskade lokalkostnader är sparåtgärden som står överst.