– Jag är på väg till Hälleforsnäs just nu faktiskt för att genomföra den första repetitionen på plats, säger Anna Pajunen, konstnärlig ledare.
Föreställningen är en del av en serie som Anne Pajunen genomför på olika platser i Sörmland. Projektet startade förra året, uppdraget som hon fick genom scenkonst Sörmland var att göra ett verk för varje kommun. Flens kommun representeras av Hälleforsnäs.
– Det överliggande temat handlar om sorg och förlust ur olika perspektiv. Jag har tagit olika stilgrepp på varje ställe, i Hälleforsnäs kommer jag att använda mig av resväskor, säger Pajunen.
Som bekant slog pandemin till med kraft under förra året, vilket gjort att föreställningen ställdes in. Nu börjar Sverige öppna upp mer och mer, vilket gjort att det nu går att framföra olika konstföreställningar igen. Dock under vissa begränsade former.
– Vi kommer ha åtta föreställningar om dagen i två dagar med totalt åtta i publiken. Man kommer att få gå omkring i Lager 157s gamla lokaler för att titta på olika gestaltningar av sorg, säger Anne Pajunen.
Genom att intervjua olika personer från Hälleforsnäs inspirerades Pajunen. Genom att hämta intryck från lokalbefolkningen har hon format en föreställning med igenkänningsfaktor.
– Jag har med mig två musiker som är sångerskor och en cellist och en klarinettist. Sedan träffade jag en Hälleforsnäsbo som visade sig vara bluesartist. Henne plockade jag med i föreställningen, det känns jättekul, säger Pajunen.
Scenerna som kommer att visas upp beskrivs av Anne Pajunen som "svårbeskrivliga", det finns det anledning till.
– Scenerna är inte så konkreta, inte så verkliga. Som sorg är. Det är inte logiskt, det är rätt märkligt. Något som man inte får ihop. Det är de ogreppbara delarna av sorgen som jag försökt omsätta i musikaliska, bildmässiga och sceniska verk, säger Pajunen.
Pandemin har lärt Pajunen en viktig sak. Så länge man har pannben och tänker kreativt, så går det mesta att lösa.
– Jisses, vi har fått slå knut på våra kreativa hjärnor. Men det är inget som kommer kompromissas konstnärligt under föreställningen. Så länge man tänker utifrån de konstnärliga ramarna så går det. Det enda vi inte kommer att ha är det deltagande från publiken, vi kommer att vara väldigt noga med att alla håller avstånd, säger Pajunen.