Cajsa bor i Odensicke utanför Stallarholmen, en idyllisk sörmländsk by med ängar och hästhagar inpå knuten. Här håller hon bland annat kurser om läkande växter och örter. En örtvandring brukar ingå i kursprogrammet och i dag ska hon göra en kort promenad med oss för att visa hälsoväxterna som finns i närheten.
– För 200 år sedan fanns inga syntetiska mediciner, allt tillverkades av naturliga ämnen. Den kunskapen har nästan glömts bort men jag tror att den är på väg tillbaka. Det har aldrig varit så många som har velat gå örtkurser som den här våren.
Flera av kursdeltagarna har varit lokala Stallarholmsbor som helt enkelt varit nyfikna på vilka läkeväxter som finns där de bor. När Cajsa har berättat om vad man kan använda dem till är det många som plötsligt kommer ihåg att det var just det som deras föräldrar gjorde.
Vi står i en hästhage och Cajsa plockar upp den första läkeväxten som också troligen är den mest kända – ett groblad.
– Det finns tre olika sorters men det är den här som man brukar använda på svårläkta sår, säger hon och visar bladet som kännetecknas av att det blir trådigt när man bryter sönder det.
Om man tänker använda ett groblad på ett sår bör man se till att bladet är fritt från jordpartiklar och att det inte har växt för nära en väg eller ett besprutat fält, råder Cajsa.
– Man kan skölja det med kallt vatten för att få bort eventuella jordpartiklar. Men använd inte varmt vatten, då förstörs de läkande ämnena. Det allra bästa är att göra en sprittinktur. Grobladet innehåller bland annat aucubin, som är ett starkt bakteriedödande ämne, och slemämnen som skyddar sårytan. Först kan det se ut som om infektionen blir värre men det läker underifrån och blir snart bättre.
I hästhagen är det perfekta förhållanden för örter och andra gamla växter. De frodas i den naturgödslade, trampade och betade marken. En grusväg skiljer hagen från ett fält med vete och det syns tydligt på växligheten vilket av dikena som är närmast den konstgödslade ytan. Där växer inte lika många arter.
– Jag förstår att jordbrukare av i dag måste använda olika bekämpningsmedel för att få en kommersiellt lönsam produktion. Det får jag respektera och anpassar mitt eget odlande och insamlande av örter därefter.
Cajsa får syn på en daggkåpa, plockar den och visar den lilla droppen som finns i mitten av bladet. Det är växtens egen saft och inte dagg som man skulle kunna tro med tanke på namnet.
– Det finns många sägner om hur daggkåpan har använts i gamla tider. Bland annat försökte alkemister att göra guld av saften och en av våra drottningar beordrade sina kammarjungfruar att samla dropparna så att hon varje morgon kunde tvätta sitt ansikte med saften.
Att daggkåpan har välgörande egenskaper för huden är i dag välkänt. Cajsa berättar att växtens garvämnen har en sammandragande effekt och dessutom minskar nedbrytningen av elastinet som finns i huden för att hålla den spänstig. Ett naturligt botox skulle man kunna säga.
– Plocka daggkåpans blad, häll på kokande vatten och låt stå under lock i åtta till nio minuter. Sila bort bladen och låt svalna så har man gjort ett fint ansiktsvatten. Sen är det bara att ta en bomullstuss och badda i ansiktet.
Cajsa har varit intresserad av örter och läkeväxter i hela sitt liv men på grund av en sjukdom började hon leta efter alternativ medicin och kunskap om gamla läkeväxter.
– Jag gick på kurser och lärde mig vad man kan använda dem till och inte. Men det som jag tror har påverkat mitt tillfrisknande mest är att jag slutade äta kött och samtidigt började med dagligt intag av smoothies av grönsaker, bär och frukter.
Cajsa blev örtpedagog och sedan örtterapeut vilket betyder att hon kan hålla kurser och förmedla sina kunskaper om hur hälsoväxterna kan användas. Men hon är noga med att betona att de bara är ett komplement vid enklare krämpor, hud- och magproblem.
– Man ska inte experimentera med läkeväxter och tro att man kan fixa sjukdomar på egen hand. Skolmedicinen ska vi vara tacksamma för. Naturen full av vildväxande antioxidanter (bär) och vitamin- och mineralrika växter som vi kan använda för att hålla oss friska längre. Det är vad jag vill lära ut! Jag är en riktig örtnörd, säger hon och vi går tillbaka mot huset.
På vägen berättar hon om hur nyttiga rönnbär och nässlor är. Om man tuggar på några rönnbär får man i sig både c-vitamin och järn på en och samma gång. Och gör man te på nässlorna får man en dryck som hjälper njurarna att rensa ut slaggprodukter ur kroppen.
– Det finns så mycket grönpulver och superbär att köpa nu. Jag vill lära människor hitta de nyttigheter som finns gratis i naturen. Men man får inte plocka från träd utan att fråga markägaren, varnar Cajsa.
Vid huset kortsida mot söder har Cajsa sin egen örtagård med bland annat johannesört, olika sorters mynta, mattram, kamomill, timjan, fransk dragon och vinterkyndel. Örterna använder Cajsa till matlagning och torkar dem också för att kunna använda under hela året. På övervåningen har hon massor av kryddor som ligger på tork.
– De ska vara prasseltorra innan man kan lägga dem i burkar. Burkarna ska inte släppa in ljus eller så kan man ha genomskinliga burkar i ett stängt skåp. De håller sig i ungefär ett år. Sen får man plocka nytt nästa sommar igen.