Carin gick under namnet "Biby-Cajsa" när hon lämnade livet som piga hemma i Gillberga och tog sig in till Eskilstuna. Men som både hemlös och arbetslös, och snart dessutom ensamstående mor till en liten son, gick hon ingen ljus framtid till mötes. Hon satt fängslad för stölder hösten 1710, lyckades fly och försvann. Kanske fick hon ingen framtid över huvud taget, eftersom hon levde i staden när den nåddes av pesten. Spåren efter "Biby-Cajsa" slutar för eftervärlden här.
Beata Lilliehök af Fårdala lämnade sitt adelsliv i Skara när hon träffade den stora kärleken i den 17 år äldre etsaren Christian Johansen från Fristaden, Eskilstuna, och följde sitt hjärta. Paret var aktat i stadens smed- och konsthantverkssamhälle och Beata vävde och tryckte mönster på sidentyger. Men hon dog 33 år gammal i lungsot 1796.
"Biby-Cajsa" och Beata är två av de elva 1700-talsmänniskor och Eskilstunabor vi får lära känna i den utställning som öppnar för allmänheten torsdagen den 12 december på Stadsmuseet.
Den fysiska utställningen är skapad av antikvarien Susanna Pousette Blomé, snickaren Hasse Andersson och etnologen Cecilia Bergman, som mer eller mindre levt i 1700-talet ett antal månader medan de byggt fram en värld av vackra klänningar, blodiglar, sjukdomar, bestraffningsmetoder, kärlekshistorier – och en vass koppling till ett kungamord.
Anna Götzlinger, Eskilstunas stadsantikvarie, står bakom delarna kring Fristaden och antikvarie Elin Eriksson har genom research tagit fram det mesta av det historiska materialet och underlaget till utställningen, inklusive de elva livsödena.
– Vi ville ha individerna i centrum, människor som funnits på riktigt, i alla samhällsklasser och inte de redan kända män som satt avtryck i historien. Gubbarna finns med, men de är inga huvudpersoner. En fantastisk utveckling av museet, som kan visa ett nytt, relevant kapitel i Eskilstunas lokalhistoria.
Varför just 1700-talet?
– Vi hade en lucka i våra basutställningar, mellan slottets 1500–1600-tal, smedjornas 1600-tal och industrialiseringen. 1700-talets tunna linjer mellan ett gott liv och misär på samhällets botten fascinerar också.
Susanna Pousette Blomé, museets utställningsproducent som sytt alla kläder och kommit de elva huvudpersonerna in på livet, är nöjd.
– Jag tror på riktigt att vi har skapat Sveriges bästa 1700-talsutställning. Den har lite av allt och något för alla.