Turkietexpert: ”Korkat med PKK-flagga”

Att svenska politiker hÄller upp flaggor för organisationer som PKK Àr obegripligt, anser turkietkÀnnaren Jenny White.
–Det underminerar Sveriges position i en tid dĂ„ landet stĂ„r under hot frĂ„n Ryssland.

Nooshi Dadgostar (V) har Ànnu inte kommenterat hÀndelsen.

Nooshi Dadgostar (V) har Ànnu inte kommenterat hÀndelsen.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Almedalen2022-07-06 11:40

Det var pÄ tisdagen som tre vÀnsterpartistiska riksdagsledamöter poserade med bland annat PKK:s, YPG:s flaggor i Almedalen, vilket flera medier rapporterade om.

PKK Ă€r terrorstĂ€mplad av Turkiet, USA och EU – och dĂ€rmed Ă€ven Sverige.

– Det Ă€r korkat, faktiskt obegripligt, varför svenska riksdagspolitiker gör det. Det underminerar Sveriges position i en tid dĂ„ landet stĂ„r under hot frĂ„n Ryssland, sĂ€ger Jenny White, professor emerita vid Institutet för Turkietstudier pĂ„ Stockholms universitet.

Lorena Delgado Varas som sitter i V:s partistyrelse var en av de som höll i flaggan. Hon sÀger till Aftonbladet att de inte vill att PKK ska finnas med pÄ terrorlistan. Ett uttalande som Jenny White reagerar starkt pÄ.

– Att en representant för ett svenskt parti ger sitt stöd offentligt still PKK Ă€r chockerande. Om man som politiskt parti vill visa sin stĂ„ndpunkt finns det andra betydligt bĂ€ttre vĂ€gar att gĂ„, sĂ€ger hon.

PÄgÄr kampanj i Turkiet

De kan förhandla politiskt eller visa sitt missnöje pÄ annat vis. Det hÀr blir missriktat och blir snarare nÄgot som i Turkiet stÀrker bilden av Sverige och vÀst som nÄgot dÄligt. Det pÄgÄr en kampanj i den nationalistiska högern i Turkiet om att landet ska lÀmna Nato som de pÄstÄr Àr en terrororganisation. Detta spÀr pÄ den bilden, sÀger hon.

Att offentligt hÄlla upp flaggor som de vÀnsterpartistiska riksdagsledamöterna Daniel Riazat, Momodou Malcolm Jallow och Lorena Delgado Varas gjorde Àr sÀrskilt obetÀnksamt nÀr Ryssland för krig i Europa tycker hon.

– Det Ă€r lĂ€tt att glömma att Sveriges Natoansökan Ă€r en effekt av Rysslands invasion av Ukraina och det Ă€r ovisst vad som Ă€r Putins mĂ„l pĂ„ sikt.

Att politiskt arbeta för ett ökat humanitĂ€rt stöd till de regioner i Syrien dĂ€r YPG Ă€r aktiva Ă€r ett alternativ hon nĂ€mner. Det skulle enligt hennes tolkning vara möjligt Ă€ven efter det avtal som Sverige och Finland gjort med Turkiet för att de ska slĂ€ppas in i Nato. I överenskommelsen stĂ„r det framgĂ„r bland annat att Sverige inte ska stötta kurdiska rörelserna YPG och PYD eller GĂŒlenrörelsen.

Inte pÄverka Natoansökan

Men Jenny White tror inte att hÀndelsen kommer att pÄverka den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogan ratificering av Sverige och Finlands Natoansökan.

– Han kommer troligen att fortsĂ€tta att gasa och bromsa som han gjort hittills men det handlar framför allt om att han vill visa att han Ă€r en mĂ€ktig ledare som skyddar Turkiet mot vĂ€st. Det finns en uppfattning i Turkiet att att vĂ€st har försökt underminera Turkiet genom att stötta bland annat PKK och GĂŒlenrörelsen, sĂ€ger hon.

Fakta: PKK och YPG

Kurdistans arbetarparti (PKK) grundades 1978 som ett marxistiskt parti.

Rörelsens mÄl var en kurdisk stat i sydöstra Turkiet samt angrÀnsande delar av grannlÀnder.

1984 tog PKK till vapen mot den turkiska staten i kampen för sjÀlvstÀndighet.

PKK Àr terrorstÀmplat av Turkiet, EU och USA.

År 2015 berĂ€knades runt 45 000 mĂ€nniskor ha dödats under 30 Ă„rs strider mellan turkisk militĂ€r och PKK.

I Syrien har motstÄndet mot terrorrörelsen IS till stor del utgjorts av Syriens demokratiska styrkor (SDF), som domineras av den kurdiska YPG-milisen.

Sverige, USA och EU klassar inte YPG som terrorister, men Turkiet likstÀller YPG med PKK. SÄvÀl regeringsföretrÀdare som statligt kontrollerade medier benÀmner dem som en och samma entitet.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!