Finansministern öppen för fler åtgärder

I sin reviderade prognos spår KI en negativ tillväxt på 7 procent i år och att arbetslösheten stiger till 10,2 procent.

I samband med att vårpropositionen lades fram presenterade Magdalena Andersson olika scenarion för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi sa i förra veckan att vår bedömning ligger någonstans mellan vårt huvudscenario och vårt mer negativa scenario i vårpropositionen. Det är där någonstans som KI också ligger. Givet osäkerheterna i prognoserna nu ligger vi väldigt nära varandra i bedömningen, säger Magdalena Andersson.

Ökad arbetslöshet

KI räknar dock med att arbetslösheten fortsätter att stiga nästa år, något som inte syns i regeringens basscenarion. Andersson påpekar att regeringen inte har gjort någon ny prognos. Samtidigt konstaterar hon att KI gjort en bedömning om vad regeringens åtgärder betyder för arbetslösheten.

– Vi har inte själva gjort en sådan bedömning. Det är väldigt intressant att se att deras bedömning är att det är 175 000 färre arbetslösa tack vare åtgärderna och att det verkligen är tusentals jobb och företag som räddas tack vare dem, säger Magdalena Andersson.

KI bedömer att regeringen kommer att bli tvungen att komma med ytterligare krispaket för att stötta ekonomin. KI räknar med ytterligare stöd till företag om 50 miljarder kronor och 20 miljarder ytterligare till kommuner och regioner. Magdalena Andersson vill inte kommentera siffrorna men är öppen för fler åtgärder.

– Jag har varit tydlig med att givet att vi också gör bedömningen att nedgången blir djupare än vi har trott tidigare, ökar också behovet av flera åtgärder. Då får man se hur de utformas. Det får vi återkomma till när vi är färdiga med det arbetet, säger Magdalena Andersson.

Utrymme kvar

Regeringens krisåtgärder hittills har kostat statskassan 100 miljarder kronor.

Magdalena Andersson anser att det är viktigt att det finns utrymme kvar för fler finanspolitiska åtgärder om det blir en ännu sämre utveckling och krisen blir mer långvarig än tidigare förutspått.

– Det har lyfts förslag om att vräka ut väldigt mycket i krisens början, det tycks redan utvecklingen visa att det inte hade varit ett sätt att säkra långsiktig hållbarhet i krisbekämpningen, säger hon.