Vården, domstolar, socialtjänsten och hyresvärden. De nämns som exempel på aktörer som röjt identiteten på svenskar med skyddade personuppgifter.
I Skatteverkets nya enkätstudie uppger 37 procent av de svarande att deras skyddade personuppgifter röjts. Och nästan var fjärde av dem uppger att de på grund röjningen blivit hittade. Vissa har då utsatts för hot eller våld igen.
– Vi är inte förvånade tyvärr, säger Sara Fogelberg Lövgren, analytiker på Skatteverket.
– Vi ser också att generellt sett så innebär det allvarliga konsekvenser för väldigt många att bli röjda. Speciellt för dem som har skydd på grund av våld i nära relation.
Allvarliga konsekvenser innebär inte enbart att man blivit hittad eller utsatt för våld eller hot igen, det kan också betyda att man behövt flytta eller tvingats byta jobb.
– Det är vanligare att det blir allvarliga konsekvenser när det är rättsväsendet, vården eller socialtjänsten som röjt, säger Sara Fogelberg Lövgren.
Tidigare osynlig grupp
Det här är den första studien som enbart riktat sig till alla med skyddade personuppgifter i Sverige, en grupp som man vet mycket lite om.
– Det är en osynlig grupp och det här är ju första gången vi kan få statistik på vilka som ingår i gruppen och vilka skyddsskäl de har och så vidare. Vi har ju inte ens haft statistik på av vilken anledning folk har haft skyddade personuppgifter, säger Sara Fogelberg Lövgren.
Det finns tre olika nivåer av skyddade personuppgifter i Sverige i dag. Två av dem handläggs av Skatteverket, skyddad folkbokföring och sekretessmarkering. Enkäten har skickats till alla med skyddad folkbokföring och ett slumpvist urval av dem med sekretessmarkering.
– Vi trodde att svarsfrekvensen på 17 procent skulle vara ännu lägre, dels för att det är en utsatt målgrupp som kan vara rädda för att svara på brev och sådär. Och dels för att vi bara kunde skicka ut enkäten med fysisk post utan några påminnelser, säger Karolina Palmér, analytiker på Skatteverket.
Många mår dåligt
Enligt den nya studien är våld i nära relation den vanligaste anledningen till att kvinnor har skyddade personuppgifter. När det gäller män är de vanligaste skälen arbetsrelaterat våld och hot eller hot från kriminella miljöer.
De medverkande fick svara på frågor om sin psykiska och fysiska hälsa. 31 procent av dem med skyddad folkbokföring uppger att deras psykiska hälsa är dålig eller mycket dålig och 20 procent att deras fysiska hälsa är dålig eller mycket dålig.
– Vi kan jämföra det med den nationella folkhälsoenkäten där 6 procent av den vuxna befolkningen i Sverige har uppgett att de har dålig eller mycket dålig hälsa, säger Karolina Palmér.
Kunde inte rösta
Studien visar även att personer med skyddade personuppgifter upplever många praktiska problem. Posthanteringen leder exempelvis till betalningsanmärkningar för att de inte fått räkningar i tid. Läkartider missas av samma anledning.
– Något som jag blir ganska förvånad över är att vissa skriver att de inte fått röstkortet i tid och därför missat att rösta. Det är inte jättemånga, men det är ändå något väldigt allvarligt att det finns en grupp i samhället som inte kan rösta, säger Karolina Palmér och fortsätter.
– Det är ju också en del som skriver att de har tappat allt förtroende för rättsväsendet. Och många skriver att de blir dåligt bemötta av olika myndigheter och andra aktörer. De upplever att man inte tar deras situation på allvar.