I april 2020 minskade antalet polisanmÀlningar generellt med 5 procent jÀmfört med samma mÄnad innan, visar Brottsförebyggande rÄdets (BrÄ) senaste statistik. I mars var motsvarande siffra minus 4 procent.
ââDet Ă€r en kort tid, och det Ă€r en vĂ€ldigt övergripande analys vi har gjort. Men vi ser att det pĂ„ en övergripande nivĂ„ kan finnas effekter av pandemisituationen, sĂ€ger Ă sa Lennerö, statistiker pĂ„ BrĂ„.
Trenderna ser dock vÀldigt olika beroende pÄ vilken typ av brott man studerar.
ââNĂ€r det gĂ€ller brott mot person sĂ„ har vi exempelvis tittat pĂ„ misshandel av man, som har minskat ganska markant. Fickstölder minskar ocksĂ„, och det helt rimligt att tĂ€nka sig att det anmĂ€ls fĂ€rre sĂ„dana brott nĂ€r fĂ€rre mĂ€nniskor rör sig pĂ„ gator och torg och i lokaltrafiken, sĂ€ger Ă sa Lennerö.
"Osannolikt"
MÄnga har befarat att isoleringen och oron till följd av pandemin kommer att öka brott i nÀra relation. I statistiken syns ocksÄ en ökning vad gÀller kategorin misshandel mot kvinna av nÀrstÄende. I april i Är anmÀldes 21 procent fler sÄdana brott Àn april 2019. Men sambandet med pandemin Àr oklart.
ââJag har tittat en del pĂ„ misshandelsbrotten, och jag skulle definitivt inte i nulĂ€get dra slutsatsen att ökningen har nĂ„gon koppling till pandemin. Möjligen skulle det ha kunnat bidra litegrann, sĂ€ger Ă sa Lennerö.
Det som talar emot pandemikopplingen Àr bland annat att ökningen syntes redan i januari och februari.
Unizon, som samlar tjej- och kvinnojourer i hela Sverige, tror dock att det finns en reell ökning:
ââDet lĂ„ter lite vĂ€l osannolikt att det inte skulle ha nĂ„gonting med pandemisituationen att göra eftersom stora delar av resten av vĂ€rlden uppvisar en ökning, bĂ„de nĂ€r det gĂ€ller polisanmĂ€lda brott och stödsökande kvinnor och barn, sĂ€ger Olga Persson, förbundsordförande för Unizon.
ââVi uppmanar bĂ„de Polismyndigheten och BrĂ„ att följa upp det hĂ€r noggrant, och följa det över tid, fortsĂ€tter hon.
FĂ„r kontroll
Unizon förbereder sig nu för en kommande ökning av hjĂ€lpsökande, dĂ„ man vet sedan tidigare att det kan finnas en efterslĂ€pning. Exempelvis söker fĂ„ hjĂ€lp under jul- och nyĂ„r â veckorna efter ökar tillströmningen.
ââNĂ€r samhĂ€llet uppmanar till isolering sĂ„ Ă€r det nĂ„got en vĂ„ldsutövare tycker Ă€r bra, att han fĂ„r Ă€nnu mer kontroll över familjen. Det vet vi frĂ„n andra lĂ€nder och andra krissituationer att det sker en efterslĂ€pning, sĂ€ger Olga Persson.
De ekonomiska konsekvenserna av pandemin utgör ocksÄ en risk:
ââDet Ă€r oro, mer arbetslöshet. Alla sĂ„dana sociala problem vet vi Ă€r ogynnsamma nĂ€r det handlar om mĂ€ns vĂ„ld mot kvinnor och barn, sĂ€ger Olga Persson.