För omkring tio Är sedan drabbades Göteborg av ganska mÄnga skjutningar med koppling till gÀngmiljö.
ââSedan har man haft en positiv trend, sĂ€ger Manne Gerell, docent vid Malmö universitet, som forskar om gĂ€ngvĂ„ld och brottslighetens geografi.
ââMan verkar ha varit lite bĂ€ttre pĂ„ att klara upp gĂ€ngmorden i Göteborg Ă€n man varit i Stockholm och Malmö, sĂ€ger Gerell.
Hittills i Är har region VÀst bara drabbats av nio skjutningar, vilket kan jÀmföras med 33 i Stockholm, och 19 i region Syd dÀr Malmö ingÄr. Ingen person har skjutits ihjÀl i Göteborg.
ââEn sak som nĂ€mnts Ă€r att polisen i Göteborg haft en lite annan organisering, och Ă€ven fokuserat mer pĂ„ att hitta rĂ€tt personer, sĂ€ger Gerell.
ââMen de kanske har haft tur. Eller bara Ă€r skickliga, tillĂ€gger han.
Lokalpoliserna grunden
Polisen i Göteborg var tidig med att satsa pÄ lokalpoliser, med god kÀnnedom om sina omrÄden. Man startade 2012, efter att ha haft kontakt med Brottsförebyggande rÄdet.
2015 följde övriga landet efter, i samband med att svensk polis blev omorganiserad till att vara en rikstÀckande myndighet, i stÀllet för 21 lÀnspoliser.
Lokalpolisernas kunskap anvÀnds pÄ mÄnga sÀtt. I arbetet med att förutse och förebygga brott, i det tidiga utredningsarbetet nÀr nÄgot hÀnt, och Àven senare i brottsutredningar.
Emelie Kullmyr, polischef i Storgöteborg, anser att lokalpoliserna Àr grunden i det arbete man gjort för att stoppa skjutningar och annat gÀngvÄld.
ââVi mĂ„ste skapa relationer och tillit hos mĂ€nniskor. Samtidigt mĂ„ste vi vara grĂ€nssĂ€ttande, för vi Ă€r polisen, sĂ€ger Emelie Kullmyr.
Att sikta mot ledande kriminella personer Àr en annan viktig del i arbetet.
ââVi ska inte alltid gĂ„ efter jĂ€ttestora beslag och jĂ€ttelĂ„nga fĂ€ngelsestraff, utan efter individen som sĂ€tter i gĂ„ng saker. Den ska bort, Ă€ven om det bara blir tre mĂ„nader, sĂ€ger Emelie Kullmyr, och talar vĂ€l om samarbetet med exempelvis Ekobrottsmyndigheten.
Anade vem det var
Polisen i Göteborg har haft stor hjÀlp av att lÀsa olika meddelandetjÀnster, dÀr brottslingar trott sig kunna kommunicera ostört. Dels sÄdana dÀr krypteringen knÀckts av nÄgot lands polis, som Encrochat, och dels Anom, som FBI lanserade för att lura kriminella.
Men lokalpoliserna var viktiga Àven i det sammanhanget.
ââArbetet som omrĂ„despoliser gjort ute pĂ„ fĂ€ltet ledde till att vi kunde förstĂ„ vem det var som pratade i de hĂ€r chattarna, sĂ€ger Joakim Simonsson, operativ samordnare för lokalpoliserna i södra Storgöteborg.
Simonsson började som polis 1999, och blev gruppchef i Tynnereds omrÄdespolis 2010. Hans bild Àr att polisen arbetar betydligt mer effektivt i dag Àn för runt 20 Är sedan. Framförallt har samarbetet, och informationsutbytet, mellan olika enheter inom polisen blivit mycket bÀttre.
ââDet Ă€r en enorm skillnad, tycker Joakim Simonsson.
DÀmpa brottsvÄgor
Men om man Àr mitt i en vÄldsvÄg, som i Stockholm, hjÀlper verkligen Göteborgspolisens sÀtt att tÀnka dÄ?
ââDet Ă€r ingen quickfix, och inte lĂ€tt att fĂ„ till mitt i stridens hetta. Men man mĂ„ste börja, sĂ€ger Emelie Kullmyr och framhĂ„ller att hon inte kan uttala sig specifikt om Stockholm.
ââVĂ„ldsbrott gĂ„r i vĂ„gor. Men hur stora och övergripande vĂ„gorna blir â det Ă€r dĂ€r vi poliser förhoppningsvis kan hĂ„lla emot lite, sĂ€ger Emelie Kullmyr.
Hon talar gÀrna om faktorer bakom brottslighet, som trÄngboddhet och dÄlig skolgÄng.
ââFĂ„r vi ordning pĂ„ barn i skolan, med mĂ„nga vuxna mĂ€nniskor dĂ€r, och lĂ„ter alla barn fĂ„ en bra skolgĂ„ng pĂ„ sina olika villkor, sĂ„ vore det ett av de bĂ€sta brottsförebyggande arbeten vi kunde göra, anser Emelie Kullmyr.