Hösten 2020 drabbades ett lettiskt fartyg av ett maskinhaveri utanför Gotland. Kustbevakare som skickades ut till fartyget fick en kÀnsla av att nÄgot inte stod rÀtt till ombord, men kunde inte styrka brott.
Fartyget slĂ€pptes ivĂ€g, men nĂ€r det visade sig att det tidigare figurerat i brottsutredningar skĂ€rptes misstankarna. Kustbevakningen tog kontakt med danska och nederlĂ€ndska myndigheter som följde den vidare fĂ€rden över Ăstersjön och ut i Nordsjön.
MisstÀnkte narkotikasmuggling
ââDĂ€r slutade vĂ„r roll i det hela, men vi har fĂ„tt löpande Ă„terkoppling frĂ„n utlĂ€ndska kollegor, sĂ€ger Valdemar Lindekrantz, kommunikatör pĂ„ Kustbevakningen.
Kustbevakningen uppger pĂ„ sin hemsida att hypotesen initialt varit att fartyget skulle anvĂ€ndas för narkotikasmuggling till ett nordiskt land, men efter en "mĂ€rklig fĂ€rd" hamnade fartyget i Belgien â för att dĂ€refter ta sikte pĂ„ de brittiska öarna.
TvÄ veckor efter det svenska larmet bordades fartyget av brittiska myndigheter utanför engelska östkusten. Gömda i lastutrymmet pÄtrÀffades 69 albanska migranter.
TjÀnade tolv miljoner
BesÀttningen greps och den 21 december förra Äret dömdes fyra mÀn till fÀngelsestraff pÄ mellan sju och tio Är för mÀnniskosmuggling.
Enligt brittiska BBC hade samtliga passagerare betalat 15 000 pund för resan, vilket innebÀr en förtjÀnst pÄ motsvarande över tolv miljoner kronor för smugglarna.
ââDen hĂ€r hĂ€ndelsen Ă€r ett exempel pĂ„ vikten av att myndigheter delar information med varandra. Det leder ofta till ingenting alls, men ibland â som i det hĂ€r fallet â kan det göra det, sĂ€ger Valdemar Lindekrantz.