Så hamnade ordet "snippa" i hetluften

Oklarheter om hur ordet ”snippa” skulle tolkas ledde till att hovrätten för västra Sverige frikände en man i 50-årsåldern, som var dömd i tingsrätten för våldtäkt mot en tioårig flicka i juni 2021. Enligt hovrätten var det inte bevisat att flickan berättat om en penetration.

Den uppmärksammade domen i februari i år utlöste en proteststorm på sociala medier där inlägg delades under hashtagen #jagvetvadensnippaär. Kritik framfördes också bland annat av jurister och FN-organet Unicef. På flera håll i landet hölls demonstrationer och vid en manifestation i Stockholm delades det ut lappar med olika könsord som användes innan ordet snippa blev allmänt känt.

– Det är fullt begripligt att folk reagerar när en vuxenvärld inte förstår vad det är ett barn försöker säga, säger Maria Bergström verksamhetschef på RFSU.

Början av 2000-talet

Ordet snippa fick med dagens betydelse spridning i början av 2000-talet när RFSU Malmö i ett projekt pratade med förskolepersonal om barns sexualitet och kroppsliga integritet.

– Vi tyckte att det var viktigt att det ska finnas ett neutralt ord som kan användas i sammanhang med barn. Det fanns inte något ord som motsvarade snopp och då jobbade man för att ta fram ett ord för att fylla det syftet, säger Maria Bergström.

Efter att organisationen beslutat att etablera "snippa" 2003 spreds ordet snabbt på just förskolor där det välkomnades av pedagoger och föräldrar, enligt Maria Bergström. Hon lyfter vikten av att ha ett ord som kan förstås av alla, i stället för att använda omskrivningar, som exempelvis "där nere".

– Att ha ord för och kunna prata om sitt kön, känslor och upplevelser är väldigt viktigt för barn. Vuxna måste också vara lyhörda för vad barn försöker berätta eller fråga om. Att ha tillgång till ett språk är avgörande för att kunna ha de samtalen med barnen.

Ordet vann snabbt mark och kom 2006 in i Svenska Akademiens ordlista. I dag ser Maria Bergström att "snippa" används av både barn och vuxna som kanske tidigare saknat ett ord som omfattar hela könsorganet.

– Jag vet att många vuxna som vuxit upp med ordet känner att "det här är ett ord som jag känner mig bekväm med att använda om mitt eget kön". Många känner att andra ord som finns tillgängliga är belastade med negativa kopplingar, att det används som skällsord.

Domen överklagades

I det så kallade snippafallet överklagades domen i mars av riksåklagare Petra Lundh till Högsta domstolen. Hon anförde bland annat att det som angavs i gärningsbeskrivningen även innebar att mannen hade kunnat dömas för grovt sexuellt övergrepp mot barn.

HD har inte prövat hela målet, utan endast frågan om hovrätten har gjort sig skyldig till rättegångsfel, och väntas meddela dom på fredagen.

"En påminnelse"

Drygt 20 år efter att "snippa" började leta sig in i svenskarnas vokabulär ser Maria Bergström positivt på den stora uppmärksamhet som rättsfallet fått. Hon ser det som en påminnelse om hur viktigt det är att ge barn tillgång till ett språk.

– Om ett barn hade uttryckt sig "han tog mig där nere", då hade det varit betydligt svårare, säger hon och tillägger:

– Det är välkommet att saken prövas och är det så att lagstiftningen inte räcker till eller att kunskapen är låg, så behöver man vidta åtgärder för att det ska bli bra framåt.