Stort mörkertal bakom utnyttjade barnflickor

Lagen om människoexploatering infördes den 1 juli 2018 för att stärka skyddet för personer som utnyttjas i arbete – men enligt tidningen Arbetet är det endast en person som tidigare dömts för exploatering i arbetet.

Det betyder dock inte att brottsligheten är ovanlig.

– Det är väldigt svårt att uppskatta eftersom det inte förs någon samlad statistik. Men vi bedömer att mörkertalet är enormt, eftersom brottsoffren själva sällan tar kontakt med myndigheterna, säger Sofia Gustafsson, som är utredare vid den nationella samordningen mot prostitution och människohandel vid Jämställdhetsmyndigheten.

Orimliga villkor

De två filippinska kvinnorna arbetade enligt domen i Göteborgs tingsrätt under "uppenbart orimliga" arbetsvillkor och berövades rätten till ett normalt privatliv.

Den ena av kvinnorna var på pappret anställd på en restaurang som familjen äger, den andra hade uppehållstillstånd som au pair. I själva verket arbetade de enligt domen båda två i princip dygnet runt som barnflickor hos familjen.

Sofia Gustafsson säger att det antas finnas ett stort mörkertal även kopplat till au pair-verksamhet.

– Myndigheter känner till att det även där förekommer den typen av utnyttjanden, men det är väldigt svårt att uttala sig om hur det faktiskt ser ut.

Just från Filippinerna har det skett en kraftig ökning av antalet personer som beviljas uppehållstillstånd för att vara au pair i Sverige. 2010 var det 5 filippinska medborgare som beviljades sådana tillstånd. 2022 var siffran uppe i 247, vilket var mer än hälften av samtliga beviljade tillstånd.

Svenska Dagbladet har tidigare berättat hur barnfamiljer utnyttjar filippinska au pairer för att få billig arbetskraft i hemmet, där liknande missförhållanden som de i den nu aktuella domen beskrivs. Men vad det är som gör att antalet au pairer från just Filippinerna har ökat så kraftigt vet inte Migrationsverket.

Få kända fall

Det är dock mycket få fall av människoexploatering kopplat till au pair-verksamhet som uppdagats, enligt polisen Johan Hasselmark, chef vid brottsbekämpningsgruppen och nationellt våldscenter på Nationella operativa avdelningen.

– Däremot har vi på senare år fått tips och uppslag som tyder på att det kanske kan vara så att det har ökat, säger han.

Problemet är att så få brottsoffer är benägna att anmäla, vilket inte sällan handlar om rädsla, enligt Hasselmark.

– Och då blir det ju så klart svårt att bevisa vad som händer innanför väggarna, säger han.

Sofia Gustafsson på Jämställdhetsmyndigheten tror dock att fler brottmål gällande exploatering är att vänta när insatserna nu trappas upp, enligt henne.

– Vi lägger mycket mer resurser på att hitta de här individerna nu, säger hon.