Prisökningstakten pÄ Ärsbasis, inflationen, var i mars 0,6 procent, jÀmfört med 1,0 procent i februari, enligt Statistiska centralbyrÄn (SCB).
LÀgre priser pÄ drivmedel, el och olika hushÄllsvaror pressade den allmÀnna prisbilden, medan framför allt matpriser verkade Ät andra hÄllet.
Hittills Àr SCB:s bedömning att coronautbrottet inte har pÄverkat priserna sÀrskilt mycket.
Risk till sommaren
Framöver lÀr coronakrisens effekter pressa inflationen ytterligare nÀr efterfrÄgan pÄ mÄnga varor och tjÀnster faller dramatiskt.
ââDet finns absolut en risk för att vi fĂ„r se en negativ inflation i vĂ„r eller sommar, sĂ€ger Isaksson.
Men han Ă€r inte sĂ€rskilt oroad över de farliga tendenserna som kan uppstĂ„ med allmĂ€nt fallande priser, deflation, och dĂ€r konsumenterna slutar att handla och företag slutar att investera â en slags ond spiral som drar ekonomin nedĂ„t ytterligare.
ââDe riskerna Ă€r i stĂ€llet kopplade till arbetsmarknaden och bostadsmarknaden. Om priserna pĂ„ bostĂ€der faller kraftigt sĂ„ har det större betydelse för konsumtionen, sĂ€ger Isaksson.
VĂ€lkomna priser
LÄga eller fallande konsumentpriser Àr snarare vÀlkommet i det hÀr lÀget. LÀgre energipriser exempelvis ger stöd Ät pressade företag och konsumenter, enligt Torbjörn Isaksson.
Han pekar pÄ att det enligt studier Àr en svag koppling mellan fallande konsumentpriser och en svag realekonomisk utveckling, sÄ han tycker dÀrmed att de riskerna bör tonas ned.
ââI alla fall enbart förknippade med konsumentprisinflation, sĂ€ger Isaksson men höjer Ă„terigen ett varnande finger för vad en stigande arbetslöshet och en kraschad bostadsmarknad i stĂ€llet kan medföra.
RÀttat: I en tidigare version fanns en felaktig uppgift om klÀdpriser.