Kylig sommar kan försena krÀftfisket

Det traditionella startskottet för krÀftsÀsongen har redan gÄtt. Men den kyliga sommaren kan försena fisket. Om vattnet Àr för kallt Àr nÀmligen krÀftorna mindre benÀgna att frestas av lockbetet i burarna.

Den kyliga och blöta sommaren har inte gjort krÀftfisket gott - nu kan fisket försenas. Arkivbild.

Den kyliga och blöta sommaren har inte gjort krÀftfisket gott - nu kan fisket försenas. Arkivbild.

Foto: Anders Wiklund/TT

Fiske2023-08-22 05:10

I början av sommaren, nÀr det var varmt, var krÀftfisket gott. Men sedan kylans intÄg i juli har det blivit sÀmre.

Det vittnar yrkesfiskare vid VÀnern och VÀttern om, som Patrik Bohman, miljöanalytiker vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), har varit i kontakt med.

Orsaken Àr att kylan har bidragit till att temperaturerna i sjöar och vattendrag har sjunkit, vilket gör krÀftorna mindre hungriga och sÄledes mindre benÀgna att frestas av lockbetet i burarna.

– För att krĂ€ftorna ska bli aktiva, hungriga och krypa in i burarna behöver de en temperatur pĂ„ omkring 17-18 grader. Är det kallare Ă€n sĂ„, som 13-14 grader i vissa vatten, sĂ„ blir de inaktiva. De fĂ„r inget födobeteende, stannar kvar pĂ„ botten och Ă€r vĂ€ldigt svĂ„ra att fĂ„ i gĂ„ng, sĂ€ger Patrik Bohman.

DĂ„lig ingrediens

Om vattnet Àr för kallt avvaktar dessutom krÀftorna med att ömsa sina skal - en process som Àr en förutsÀttning för att de ska vÀxa sig stora och fina.

– De mĂ„ste byta skal för att vĂ€xa, sĂ€ger Patrik Bohman.

Även de stora regnmĂ€ngderna som bitvis har fallit över landet under sommaren, inte minst ovĂ€dret Hans i början av augusti, Ă€r en dĂ„lig ingrediens för gott krĂ€ftfiske.

– Höga vattenflöden kan föra med sig ökad sedimentation och det tycker inte krĂ€ftorna om. Det lĂ€gger sig som damm över botten och pĂ„verkar deras naturliga habitat. DĂ„ blir de ocksĂ„ inaktiva, sĂ€ger Patrik Bohman.

Det traditionella startskottet för krÀftsÀsongen gick den 7 augusti. Hur lÀnge den pÄgÄr varierar - men vanligast Àr att den pÄgÄr Ànda till slutet av september.

SÀsong kan försenas

Den kalla och blöta sommaren kan dock leda till att Ärets sÀsong försenas.

– Och blir fisket alldeles försenat sĂ„ att man inte fĂ„r nĂ„gra krĂ€ftor före senare delen av september blir det dĂ„ligt fiske, för dĂ„ börjar vattentemperaturen att gĂ„ ned. Sedan börjar krĂ€ftornas lekperiod i oktober och efter den Ă€r de vĂ€ldigt inaktiva fram till juni, sĂ€ger Patrik Bohman.

Hur fiskelyckan ser ut pÄ andra hÄll i landet Àr, enligt Patrik Bohman, svÄrt att sia om. Men troligtvis ser den vÀldigt olika ut, sÀger han.

– Det har varit varmare pĂ„ vissa stĂ€llen och kallare pĂ„ andra. Det har regnat mycket pĂ„ vissa stĂ€llen och mindre pĂ„ andra. Vissa sjöar och vattendrag kommer ha bĂ€ttre fiske och andra sĂ€mre. Och sĂ„ har det alltid varit, det Ă€r lokala klimatfaktorer som spelar roll.

KrÀftskivan i fara?

Den som har en krÀftskiva inplanerad den nÀrmsta tiden och vill ha svenska krÀftor pÄ bordet behöver dock inte vara orolig.

SÀsongen har Àn sÄ lÀnge bara börjat och Àn finns det gott om utrymme för temperaturerna att stiga till mer optimala nivÄer innan höstkylan tar vid och de sjunker igen, sÀger Patrik Bohman.

– Det finns all möjlighet för krĂ€ftfisket att förbĂ€ttras, det tror jag definitivt. Generellt sett sĂ„ tror jag till och med att det i slutĂ€ndan blir ett liknande krĂ€ftfiske i Ă„r som under ett normalĂ„r.

Fakta: KrÀftor och krÀftfiske

I Sverige finns tvÄ arter av sötvattenskrÀftor: den ursprungliga flodkrÀftan och den introducerade signalkrÀftan.

SignalkrÀftan finns framför allt i södra och mellersta Sverige, ungefÀr upp till DalÀlven dÀr flodkrÀftan tar vid. NÄgra illegala utsÀttningar av signalkrÀfta finns Àven norröver men dessa tar sig sÀllan i nÄgon större omfattning.

VÀttern Àr den enda sjö i Sverige dÀr det Àr tillÄtet för allmÀnheten att fiska krÀftor pÄ allmÀnt vatten utan sÀrskilt tillstÄnd. Fisket fÄr ske tre pÄ varandra följande helger med start den sista fredagen i augusti. Annars Àr det privata vatten som gÀller.

I Sverige fiskas ungefĂ€r 2 500 ton krĂ€ftor varje Ă„r, men för att tĂ€cka svenskarnas behov behövs ungefĂ€r en lika stor mĂ€ngd importeras. De importerade krĂ€ftorna kommer bland annat frĂ„n Spanien, Turkiet och Kina.

KĂ€lla: Sveriges lantbruksuniversitet

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!