Coronatapp: 9 av 10 förskolebarn hölls hemma

MĂ„nga förskolor tömdes pĂ„ barn nĂ€r covid-19 började spridas i Sverige. I utsatta omrĂ„den runt om i landet larmades det om hög frĂ„nvaro bland barnen – pĂ„ en del hĂ„ll uppemot 90 procent.
–Vi Ă€r fortfarande inte tillbaka pĂ„ normal verksamhet, sĂ€ger Elin Ivarsson, förskolelĂ€rare i Göteborg.

FörskollÀraren Elin Ivarsson sÀger att det Àr barn som inte kommit tillbaka till förskolan före sommaren.

FörskollÀraren Elin Ivarsson sÀger att det Àr barn som inte kommit tillbaka till förskolan före sommaren.

Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

HÀlsa och sjukvÄrd2020-07-05 08:15

Det Àr en dyster bild som mÄlas upp pÄ flera av landets förskolor under de veckor i mars dÄ coronaviruset pÄ allvar kom till Sverige. PÄ vissa förskolor i Enköping var nÀstan 80 procent av barnen borta. I Göteborg och Linköping syntes drygt 90 procents frÄnvaro i vissa stadsdelar. Stockholm har ingen samlad statistik för staden, men i exempelvis stadsdelen SpÄnga-Tensta hade man i snitt 70 procents frÄnvaro i mars.

Enligt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) vittnar ett 20-tal kommuner om att det varit glest bland förskolebarnen under delar av pandemin. MÄnga av förskolorna dÀr frÄnvaron varit hög ligger i omrÄden som klassas som socioekonomiskt utsatta.

Allra högst frÄnvarotal var det i mitten och slutet av mars, berÀttar de kommuner som TT har pratat med.

I Göteborgs kommun uppmÀttes ett medeltal pÄ cirka 60 procents frÄnvaro bland barnen pÄ samtliga kommunala förskolor under nÄgra marsveckor. I socioekonomiskt utsatta omrÄden, som Angered och Bergsjön, var siffran nÀstan 90 procent.

– Även andra dagar om Ă„ret Ă€r det lĂ€gre nĂ€rvarotal hĂ€r – men inte sĂ„ hĂ€r slĂ„ende skillnader, absolut inte, sĂ€ger Eva Jakobsson, strategisk chefskoordinator vid förvaltningsledningen, samt samordnare för covid-19.

Hon poÀngterar att det pÄ mÄnga hÄll har gÄtt tillbaka till mer normala nÀrvarotal nu, men förskolorna i de utsatta omrÄdena slÀpar efter. NÀr elva veckors mÀtning gjorts var medeltalet 23 procents nÀrvaro pÄ vissa förskolor.

– Det Ă€r lĂ„gt. I andra delar av staden har vi nĂ€stan full nĂ€rvaro och det har aldrig varit under 50 procent under pandemin. Det Ă€r en vĂ€ldig spridning, konstaterar Eva Jakobsson.

Borta mer Àn halva terminen

FörskollÀraren Elin Ivarsson i Göteborg jobbar pÄ SkolspÄret i HjÀllbo, som ligger i Angered.

– Vi har barn pĂ„ varje avdelning som inte kom tillbaka före sommarlovet. Det betyder att de varit borta mer Ă€n halva terminen, vilket Ă€r starkt oroande. För mĂ„nga av barnen hĂ€r Ă€r förskolan den enda platsen dĂ€r de möter det svenska sprĂ„k i tal, skrift och lek. Tappar man det under sĂ„ lĂ„ng tid, sĂ„ pĂ„verkar det sprĂ„kutvecklingen, sĂ€ger Elin Ivarsson.

De första veckorna av pandemins intrÄng i Sverige var det bara en tredjedel av barnen som dök upp. En enskild dag var det endast fyra av 60 barn som kom till förskolan.

– FörĂ€ldrarna Ă€r oroliga för smittan och mĂ„nga lyssnar inte pĂ„ svenska nyheter. DĂ„ kan det vara svĂ„rt att veta vilka rĂ„d som ska följas om man i stĂ€llet lyssnar pĂ„ den information som kommer frĂ„n andra lĂ€nder, dĂ€r det Ă€r andra regler som gĂ€ller. Jag upplever ocksĂ„ att det Ă€r mĂ„nga i vĂ„rt omrĂ„de som bor i generationsboende, med far- och morförĂ€ldrar, och dĂ„ vill man inte ta hem smittan, sĂ€ger Elin Ivarsson.

Stora utmaningar

Hon tycker att det har legat ett stort ansvar pÄ förskolepersonalen att informera och locka tillbaka barnen.

– Det har kĂ€nts tungt. Det Ă€r klart att vi har den nĂ€rmsta kontakten med förĂ€ldrarna, men det hade varit bra med mer tydligare instruktioner om vad vi ska sĂ€ga. Jag tycker det borde gjorts en extra anstrĂ€ngning för just de hĂ€r omrĂ„dena, sĂ€ger Elin Ivarsson.

I flera kommuner har man gÄtt ut med kampanjer pÄ olika sprÄk för att tala om vad som gÀller: Àr barn friska ska de vara pÄ plats.

I Enköpings kommun hölls runt 80 procent av barnen hemma i början av pandemin. DÄ gjordes bland annat informationsfilmer pÄ andra sprÄk Àn svenska.

– Det var generellt hög frĂ„nvaro bland de flesta av vĂ„ra förskolor. Men nĂ€r barnen pĂ„ de flesta stĂ€llen sedan kom tillbaka, stack frĂ„nvarotalen för en del förskolor i vissa omrĂ„den ut. Vi sĂ„g att tappet var störst i socioekonomiskt utsatta omrĂ„den, sĂ€ger Elisabeth StĂ„hl, verksamhetschef för förskolan.

Stora konsekvenser

I Linköpings kommun lĂ„g frĂ„nvaron under nĂ„gra veckor pĂ„ uppemot 80–90 procent i socialt utsatta omrĂ„den.

– Nu har vi sjunkit till runt 40 procent i de utsatta omrĂ„dena, men det Ă€r fortfarande högre Ă€n andra omrĂ„den hĂ€r, sĂ€ger Christel Horsak, avdelningschef för för- och grundskolan i Linköping.

Men det gÄr inte att stÀlla direkta krav pÄ förÀldrar till förskolebarn, eftersom det inte rÄder nÄgon skolplikt.

Linda Edman, rektor för tvÄ förskolor i Angered i Göteborg, poÀngterar dock att coronapandemin kan fÄ stora konsekvenser för mÄnga barn om den hÄller i sig lÀnge.

– Vi vet att mĂ„nga av vĂ„ra barn i omrĂ„det har utmaningar för att klara sig igenom skolan. DĂ„ Ă€r det viktigt att de fĂ„r tidiga insatser med utveckling och lĂ€rande.

Fakta: Barn och covid-19

Bland de konstaterat smittade fallen av covid-19 i Sverige Àr en mycket lÄg andel barn i Äldrarna 0-19 Är. Barn löper lÀgre risk att bli allvarligt sjuka och uppvisar i de allra flesta fall mildare symtom jÀmfört med vuxna.

Den kunskap som finns i dag visar pÄ att smittspridning mellan barn sker i mycket begrÀnsad omfattning. Spridning inom skolans verksamheter Àr vÀldigt ovanligt.

Mot bakgrund av det sÄ har FolkhÀlsomyndigheten bedömt att man inte ska stÀnga för- eller grundskolor under pandemin.

Att stÀnga dem skulle fÄ negativa konsekvenser för samhÀllet, hÀvdar myndigheten. Exempelvis dÄ mÄnga förÀldrar som arbetar inom vÄrden och andra samhÀllsviktiga funktioner skulle tvingats stanna hemma och ta hand om sina barn.

KÀlla: FolkhÀlsomyndigheten

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!