Covid-19 i dödsstatistikens topp

Covid-19 har pÄ kort tid blivit en av de vanligaste dödsorsakerna i vÀrlden i Är. Men det gÄr inte att jÀmföra virusets dödlighetstal med tidigare pandemier, anser historikern Dick Harrison.

Begravning av en belgisk medborgare som dött i sviterna av covid-19. Arkivbild.

Begravning av en belgisk medborgare som dött i sviterna av covid-19. Arkivbild.

Foto: Francisco Seco/TT

HÀlsa och sjukvÄrd2020-05-05 22:10

Sedan början av januari har coronapandemin minst 250 000 dödsfall över vĂ€rlden, förmodligen betydligt fler eftersom de flesta lĂ€nder bara rĂ€knar bekrĂ€ftat sjuka och dödsfall pĂ„ sjukhus. Det innebĂ€r att det nya viruset pĂ„ kort tid har blivit en av de vanligaste dödsorsakerna Ă„r 2020, skriver The Economist.

Under en av de svĂ„raste veckorna i april avled ungefĂ€r 50 000 personer i covid-19. Det placerar sjukdomen pĂ„ dödsorsakslistans femte plats, strax ovanför demenssjukdomar och en bra bit ovanför malaria, som dödar ungefĂ€r 12 000 personer per vecka, enligt siffror frĂ„n studien Global Burden of Disease 2017, gjord av IHME (the Institute for Health Metrics and Evaluation).

AvstĂ„ndet Ă€r fortfarande lĂ„ngt till de allra vanligaste dödsorsakerna – hjĂ€rtkĂ€rlsjukdomar, cancer och undernĂ€ring – som varje vecka orsakar omkring 340 000, 190 000 respektive 126 000 dödsfall.

Kan inte jÀmföras

Covid-19 klassas som en pandemi. Bland dess föregÄngare frÄn 1900-talet finns spanska sjukan (över 50 miljoner döda), Asiaten (cirka fem miljoner döda) och Hongkong-influensan (cirka en miljon döda första Äret).

Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, sÀger att det inte gÄr att likna covid-19 med dessa tre pandemier.

– I dag agerar staten mycket mer aggressivt, bestĂ€mmande och initiativrikt, sĂ€ger han.

– Den typen av isoleringsstrategier som man sĂ€tter i gĂ„ng med direkt i dag saknar motstycke. DĂ„ kan du inte jĂ€mföra dödlighetstal, eftersom det Ă€r fĂ€rre som dör nu Ă€n vad det skulle ha gjort annars. Det beror inte pĂ„ att staten Ă€r mĂ€ktig, utan pĂ„ att man har informationskanaler.

Dra lÀrdomar

Enligt Dick Harrison har mÀnniskan sedan medeltiden inte velat komma ihÄg pandemier.

– Man tĂ€nker inte pĂ„ att vi exempelvis mĂ„ste ha potential för att snabbproducera vaccin, nĂ€r det vĂ€l kommer nationellt, eller att man mĂ„ste ha ransoneringslager, sĂ€ger han och fortsĂ€tter:

– Vi bygger inte in för att det hĂ€r ska komma tillbaka – och det hĂ€r Ă€r ett fel man har gjort hela tiden. Det Ă€r en lĂ€rdom som man förhoppningsvis skulle kunna dra nu.

Fakta: Pandemisk influensa

NÀr en ny typ av influensavirus sprids och smittar mÀnniskor i stora delar av vÀrlden, och innebÀr stora konsekvenser för vÄrt samhÀlle, sÄ klassas det som en pandemi.

Tre stora pandemier Àgde rum i vÀrlden under 1900-talet: Spanska sjukan 1918 orsakad av influensa A(H1N1), Asiaten 1957 A(H2N2) och Hongkong-influensan 1968 A(H3N2). Ett nytt pandemiskt virus konkurrerar ofta ut tidigare sÀsongsinfluensavirus och efter nÄgra Är etablerar det sig som en variant av sÀsongsinfluensa.

KÀlla: FolkhÀlsomyndigheten

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!