NyupptÀckt gen kan slÄ ut antibiotika

En tidigare okÀnd resistensgen riskerar att slÄ ut Àven kraftfull antibiotika. Genen tycks redan ha spritt sig över vÀrlden.
–Den goda nyheten Ă€r att den inte verkar vara sĂ€rskilt vanlig Ă€nnu, sĂ€ger Joakim Larsson vid Göteborgs universitet.

Forskare i bland annat Göteborg har upptÀckt en hittills okÀnd gen som kan göra bakterier resistenta mot antibiotika. Arkivbild.

Forskare i bland annat Göteborg har upptÀckt en hittills okÀnd gen som kan göra bakterier resistenta mot antibiotika. Arkivbild.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

HÀlsa och sjukvÄrd2020-03-27 21:25

Antibiotikaresistens har blivit ett allt allvarligare problem inom vÄrden de senaste Ären. Nu har en forskargrupp upptÀckt ytterligare en gen som pÄ sikt kan försvÄra behandlingen av multiresistenta bakterier.

Genen, som forskarna gett namnet "gar", hittades i prover frÄn flodsediment i Indien.

Den skiljer sig frĂ„n de hittills kĂ€nda resistensgenerna – men tycks redan ha spritt sig till flera sjukdomsframkallande bakterier. NĂ€r forskarna jĂ€mförde genen med redan kĂ€nda dna-sekvenser frĂ„n bakterier upptĂ€ckte de att den resistenta genen redan fanns i bland annat salmonella- och pseudomonas-bakterier frĂ„n USA, Kina och Italien.

– Den finns i olika arter pĂ„ olika stĂ€llen, men det verkar bara vara i ett fĂ„tal fall Ă€n sĂ„ lĂ€nge, sĂ€ger Joakim Larsson, professor och förestĂ„ndare för Centrum för antibiotikaresistensforskning vid Göteborgs universitet.

Attackerar molekylgrupp

Den nyupptÀckta genen tycks göra bakterier resistenta mot den senaste sÄ kallade aminoglykosiden, en grupp antibiotika som Àr viktig i kampen mot multiresistenta bakterier.

– Det Ă€r en grupp av antibiotika som har funnits ett tag, dĂ€r man nu utvecklat en ny variant som ska undvika en del av resistensmekanismerna. Men den har just den speciella molekylgruppen som den hĂ€r resistensgenen verkar attackera, sĂ€ger Joakim Larsson.

Genbaserad diagnostik

Hittills tycks genens spridning vara relativt begrÀnsad. Men pÄ sikt riskerar gar-genen och andra liknande gener att göra det Ànnu svÄrare att behandla till exempel sjukhusförvÀrvade lunginflammationer.

DÀrför Àr det viktigt att sÄ tidigt som möjligt fÄ upp ögonen för dem, konstaterar Joakim Larsson.

– Vet man vilka vapen bakterierna kan ta till kan ju lĂ€kemedelsindustrin tĂ€nka pĂ„ detta nĂ€r de utvecklar antibiotikan ocksĂ„, sĂ€ger han.

– Man hĂ„ller pĂ„ att utveckla mer och mer genbaserad diagnostik, dĂ„ mĂ„ste man kĂ€nna till vilka gener som ger resistens ocksĂ„.

Studien har publicerats i tidskriften Microbiome.

Fakta: Antibiotikaresistens

Antibiotika anvÀnds för att behandla infektioner som orsakas av bakterier. Ett exempel pÄ antibiotika Àr penicillin.

ÖveranvĂ€ndning av antibiotika har dock lett till att vissa bakterier har blivit resistenta, motstĂ„ndskraftiga. Resistensen har blivit ett stort problem i mĂ„nga lĂ€nder.

Risken för att resistens uppkommer minskar om antibiotikan inte anvÀnds i onödan, samt om bakterierna inte utsÀtts för alltför lÄga eller kortvariga doser.

För en frisk person Àr det oftast inte farligt att smittas av en resistent bakterie. Det kan dock vara livshotande för nÄgon som Àr allvarligt sjuk eller har opererats.

Enligt en rapport frĂ„n FN-organet WHO i fjol berĂ€knas minst 700 000 mĂ€nniskor varje Ă„r dö pĂ„ grund av antimikrobiell resistens, det vill sĂ€ga infektioner orsakade av lĂ€kemedelsresistenta bakterier, parasiter, virus eller svampar. Enligt prognosen kommer antalet till 2050 vara uppe i tio miljoner dödsfall per Ă„r.

KĂ€lla: Nationalencyklopedin, VĂ„rdguiden och WHO

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!