Så ska den psykiska hälsan bli bättre

Många faller mellan stolarna och problemen med psykisk ohälsa behövs lyftas från en individuell nivå till åtgärder på samhällsnivå. Det är några av orsakerna till varför 26 myndigheter under tre års tid jobbat med att ta fram strategier för att minska den psykiska ohälsan.

– Psykisk ohälsa är i dag ett av de största folkhälsoproblemen, i Sverige och internationellt. Inte minst bland unga. Det är en livsviktig fråga, säger socialminister Jakob Forssmed (KD) på en pressträff.

Enligt Forssmed måste frågan om psykisk ohälsa bli en uppgift för hela samhället, vilket kräver långsiktiga ansträngningar.

– Psykisk ohälsa medför stort mänskligt lidande men också stora samhällsekonomiska kostnader, säger han.

Bättre uppföljning

Insatserna för att förbättra den psykiska ohälsan har förut varit ryckig och spretig. "Kvartalspolitik" kallade den tidigare utredaren Kerstin Evelius 2018 de olika insatser som regeringarna genom åren har genomfört ända sedan 1995.

Därför drogs arbetet igång år 2020 med en ny mer sammanhållen strategi.

Den nya nationella strategin är tänkt att pågå i tio års tid, vilket är längre än tidigare statliga insatser för psykisk hälsa. Tanken är också att alla myndigheter ska samarbeta mer. Tidigare jobbade alla var för sig.

Dessutom har man satt upp konkreta mål, exempelvis en bättre psykisk hälsa i hela befolkningen och att färre personer som tar sitt liv. Visionen är att ingen ska hamna i den situationen att man ser självmord som sista utvägen.

Tidigare har man inte mätt huruvida statens insatser haft effekt eller inte, men det borde nu göras, enligt förslaget.

– Vi har lagt för lite tyngdpunkt vid en systematisk uppföljning som på ett brett perspektiv följer upp om vi går åt rätt håll, säger Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell.

Fortsatt samarbete

Varje mål är tänkt att kopplas till konkreta handlingsplaner som varje myndighet ska jobba med inom sitt område. Till exempel kan Arbetsförmedlingen se över hur den psykiska hälsan ska kunna förbättras bland arbetslösa, då dessa är en riskgrupp.

För att samarbetet ska fortsätta i framtiden vill Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten skapa ett råd för generaldirektörerna i de olika myndigheterna, står det i strategin. De föreslår också att ett nationellt kansli skapas hos till exempel Folkhälsomyndigheten som får i uppdrag att samordna myndigheternas arbete. Även frivilligorganisationer ska vara involverade.

Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH), som samlar 13 olika organisationer inom psykisk hälsa-området, välkomnar underlaget.

– Det är ett unikt underlag, det är första gången i Sverige vi haft så bred samverkan mellan myndigheter. Det i sig sänder en signal om att psykisk hälsa är ett viktigt område, säger ordförande Conny Allaskog.

Men det krävs resurser för att målen ska bli verklighet, fortsätter han:

– Det ställer också krav på kompetensförsörjning. Bristen på sjuksköterskor och annan personal är ett problem redan i dag.