Det var varmare Ă€n vanligt pĂ„ flera hĂ„ll i Europa under oktober. Det framgĂ„r av data frĂ„n EU:s klimatförĂ€ndringstjĂ€nst Copernicus (C3S) som noterar en temperatur som lĂ„g nĂ€stan tvĂ„ grader över genomsnittet under referensperioden 1991â2020.
"De allvarliga konsekvenserna av klimatförÀndringarna Àr mycket synliga i dag och vi behöver ambitiösa klimatÄtgÀrder vid COP27 för att sÀkerstÀlla utslÀppsminskningar som kan stabilisera temperaturer nÀra Parisavtalets mÄl pÄ 1,5 grader", sÀger Samantha Burgess, bitrÀdande chef för C3S, i en kommentar.
PÄ Irland har hösten varit sÄ mild att trÀden fÄtt nya knoppar innan de ens tappat sina löv, sade Irlands premiÀrminister Micheål Martin i sitt anförande pÄ klimatmötet i Sharm el-Sheikh i Egypten.
ââMen den globala klimatförĂ€ndringens börda faller tyngst pĂ„ dem som Ă€r minst ansvariga för vĂ„r situation, konstaterar han.
FrÄn ord till handling
Ledare för över hundra lÀnder deltar under klimatmötets första dagar. NÀr de reser vidare fortsÀtter förhandlingarna pÄ tjÀnstemannanivÄ och det egyptiska ordförandeskapet trycker pÄ vikten av att gÄ frÄn ord till handling i klimatarbetet. UtslÀppsminskningar och hur samhÀllen ska anpassas för att bli mer motstÄndskraftiga Àr viktiga frÄgor pÄ dagordningen.
Mycket uppmÀrksamhet riktas ocksÄ mot de sÀrskilt utsatta lÀndernas krav pÄ ersÀttning för de klimatrelaterade förluster och skador som uppstÄr redan nu.
ââVi har sett översvĂ€mningarna i Pakistan och stormen Ian i Florida nyligen. Det kommer att prĂ€gla mycket av diskussionerna pĂ„ mötet, inte minst frĂ„gan om hur man ska kunna finansiera Ă„teruppbyggnaden efter den typen av katastrofer, sĂ€ger Sveriges chefsförhandlare för klimatfrĂ„gor, Mattias Frumerie.
Företag som tjÀnar 3 miljarder dollar om dagen pÄ fossila brÀnslen borde lÄta en del av vinsten gÄ till skadestÄnd till sÄrbara lÀnder som drabbas av översvÀmningar, torka, stormar och andra klimatkatastrofer. Det framhÄller Antigua och Barbudas premiÀrminister Gaston Browne som talade Ä sin egen och andra önationers vÀgnar.
ââDe tjĂ€nar pengar medan planeten brinner. Det Ă€r pĂ„ tiden att dessa företag tvingas betala en global koldioxidskatt pĂ„ sina vinster.
Slutbluffat om utslÀpp?
Allt fler företag, stÀder och regioner sÀtter ambitiösa mÄl om att bli klimatneutrala genom noll nettoutslÀpp av vÀxthusgaser till 2050. Men i utfÀstelserna finns "kryphÄl tillrÀckligt stora för att köra en diesellastbil genom", sÀger FN-chefen António Guterres i samband med publiceringen av nya principer och rekommendationer som syftar till att förhindra falska och förvirrande pÄstÄenden om klimatneutralitet.
NÀr det gÀller de mÄnga löftena om nettonollutslÀpp rÄder brist pÄ transparens och enhetlig standard vilket gör dessa pÄstÄenden svÄra att verifiera, enligt FN:s experter.
ââBluffandet mĂ„ste fĂ„ ett slut, sĂ€ger Guterres.
Företag som hÀvdar att de minskar sina utslÀpp fÄr inte fortsÀtta att investera i fossila brÀnslen, enligt de icke-bindande rekommendationerna som bland annat ocksÄ efterlyser detaljerade planer för absoluta utslÀppsminskningar.
Brutna löften
VĂ€rldens lĂ€nder har lovat att försöka hĂ„lla den globala uppvĂ€rmningen vĂ€l under 2 grader och helst 1,5 grader â men hittills rĂ€cker inte de nationella Ă„tagandena till. I nulĂ€get leder lĂ€ndernas samlade klimatplaner snarare till en uppvĂ€rmning pĂ„ omkring 2,5 grader vid seklets slut. Rysslands krig i Ukraina har ocksĂ„ lett till bakslag i klimatarbetet, bland annat pĂ„ grund av ökad anvĂ€ndning av olja och gas.
Inte heller har de rika lÀnderna levt upp till sitt löfte om 100 miljarder dollar Ärligen i klimatfinansiering till sÄrbara lÀnder, nÄgot som spÀr pÄ misstron i förhandlingarna.