Spelar Sveriges utslÀpp nÄgon roll?

Svenskarnas utslÀpp Àr en droppe i havet och det Àr bÀttre att vi satsar pÄ att pÄverka stora klimatbovar som Kina. Det resonemanget hörs allt oftare. Men bakom det finns sjÀlvbilden av ett naturÀlskande folk som inte bÀr nÄgon större skuld för klimatkrisen, anser forskare.

Vilken roll spelar det i det stora hela om Sverige minskar sina klimatutslÀpp? Arkivbild.

Vilken roll spelar det i det stora hela om Sverige minskar sina klimatutslÀpp? Arkivbild.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Klimat2022-11-14 05:30

Vi i Sverige behöver inte anstrÀnga oss för att fÄ ner vÄra klimatutslÀpp, eftersom de Àr sÄ smÄ jÀmfört med vad exempelvis Kina spyr ut i atmosfÀren. DÀrför Àr det bÀttre att försöka pÄverka utslÀppen globalt, i stÀllet för att vi ska dras med högre brÀnslepriser eller försöka Àndra i vÄr livsstil.

Den linjen har drivits framför allt av Sverigedemokraterna. Men Àven regeringens nya budget och andra aviserade ÄtgÀrder leder till ökade utslÀpp i Sverige med följden att klimatmÄlen ser ut att bli svÄrnÄdda. Samtidigt satsar man pÄ att fÄ ner utslÀppen i andra lÀnder genom ökat klimatbistÄnd.

Men spelar det sÄ liten roll vad vi gör hÀr i Sverige? Och vad fÄr det för konsekvenser av att dra ner ambitionerna pÄ hemmaplan?

BehÄlla privilegier

Maria Wolrath Söderberg Àr lektor i retorik vid Södertörns högskola och forskar om klimatargumentation. Hon anser att resonemanget att Sveriges utslÀpp Àr obetydliga Àr bekvÀmt för den som vill behÄlla sina privilegier.

– Det Ă€r oerhört bekvĂ€mt, eftersom det Ă€r ett sĂ€tt att skjuta ifrĂ„n sig ansvaret.

Hon kallar det ”en absurd tanke” att det inte skulle spela nĂ„gon större roll vad vi gör i Sverige.

– Var gĂ„r grĂ€nsen, hur stort behöver ett land eller en region vara för att det ska spela nĂ„gon roll? Om man delar upp USA i stater sĂ„ blir dessa ganska smĂ„ – spelar det ingen roll vad de gör? Eller vad enskilda stĂ€der gör? Det gĂ„r alltid att hĂ€nvisa till att man Ă€r mindre Ă€n nĂ„gon annan.

I bakgrunden finns ocksÄ ett antagande att vi svenskar redan Àr duktiga, och att andra mÄste lösa problemet, enligt Maria Wolrath Söderberg.

SÄ hur pass smÄ eller stora klimatbovar Àr vi i Sverige egentligen?

"En okunskap"

Vid en första anblick kan det se ut som att svenskar slĂ€pper ut nĂ„got mindre vĂ€xthusgaser per person Ă€n snittet i vĂ€rldens lĂ€nder, vilket Ă€r drygt fyra ton per Ă„r. Men det gĂ€ller bara om man tittar pĂ„ utslĂ€pp inom landets grĂ€nser. RĂ€knar man in tröjan du köper som Ă€r tillverkad i Kina, flygresan till Spanien och andra varor och tjĂ€nster som ger utslĂ€pp utomlands – ja dĂ„ landar vi pĂ„ drygt Ă„tta ton per Ă„r, enligt NaturvĂ„rdsverkets siffror.

– Det finns en okunskap om hur höga vĂ„ra utslĂ€pp faktiskt Ă€r. Kina Ă€r pĂ„ vĂ€g ikapp oss, men vi ligger lĂ„ngt högre Ă€n lĂ€nder som Indien och Nigeria. Snarare Ă€r de pĂ„ nivĂ„n som vi mĂ„ste ner till för att klara Parisavtalet, sĂ€ger Maria Wolrath Söderberg.

Tron att vi Àr bÀttre Àn andra hÀnger samman med en djupt rotad bild av oss sjÀlva som ett naturkramande folk, anser hon.

– Vi Ă€lskar att vara i skogen, slĂ€nger inte skrĂ€p i naturen, och vi ser inte skiten vi slĂ€pper ut. Men i vĂ„ra studier ser vi att mĂ„nga som berĂ€knar sina utslĂ€pp med en klimatkalkylator fĂ„r en total chock, eftersom man inte hade en aning om att det skulle behövas fyra jordklot om alla lever som en sjĂ€lv, om man Ă€r en Medelsvensson.

RĂ€ttvist?

Rika lÀnder som Sverige, som historiskt bidragit mest till jordens uppvÀrmning och har bÀttre förutsÀttningar att minska sina utslÀpp, har förbundit sig att gÄ före. Det stÄr i FN:s klimatkonvention som ligger till grund för Parisavtalet och Àmnet Àr brÀnnande hett under det pÄgÄende klimatmötet COP27 i Egypten.

Idén att det gÄr lika bra att fokusera pÄ utslÀpp i andra lÀnder i stÀllet för de egna, bryter dÀrför mot grunden för de internationella klimatförhandlingarna, enligt Björn-Ola Linnér, forskare i internationell klimatpolitik vid Linköpings universitet.

– Det Ă€r jĂ€ttebra att hjĂ€lpa andra lĂ€nder att stĂ€lla om. Till exempel att EU nu bistĂ„r Sydafrika med att fasa ut sitt kolberoende samtidigt som man vĂ€rnar om dem som arbetar inom kolindustrin. Men vi mĂ„ste bĂ„de hjĂ€lpa andra lĂ€nder – och stĂ€lla om sjĂ€lva. De som tror att vi kan vĂ€lja och göra bara det ena har helt missat poĂ€ngen, och inte förstĂ„tt vilken enorm transformation av samhĂ€llet som krĂ€vs.

"Vem bryr sig"

Sverige har lÀnge varit en föregÄngare pÄ klimatomrÄdet som andra lÀnder har hÀmtat inspiration ifrÄn. Men möjligheten att pÄverka andra i rÀtt riktning Àr som bortblÄst om vi inte anstrÀnger oss pÄ hemmaplan, enligt Linnér.

– Även om Sverige Ă€r litet, sĂ„ har vi haft stor pĂ„verkan bĂ„de under S- och M-ledda regeringar. Men nu hör jag frĂ„n kolleger vĂ€rlden över hur chockerade de Ă€r över den nya inriktningen.

Att minska utslÀppen pÄ hemmaplan Àr Àven viktigt med tanke pÄ att vi lever i geopolitiskt osÀkra tider, framhÄller Linnér. Om rika lÀnder inte tar sitt ansvar i den gröna omstÀllningen kan det skada tilliten hos fattigare lÀnder.

– Att bygga förtroende gentemot utvecklingslĂ€nderna Ă€r inte bara viktigt för klimatet utan Ă€ven för att fĂ„ en tryggare vĂ€rld. Jag tror att det kan fĂ„ allvarliga konsekvenser om man inte beaktar vilka signaler man sĂ€nder ut genom att slĂ„ in pĂ„ den vĂ€g vi Ă€r pĂ„ nu, sĂ€ger han.

Fakta: Svenskarnas klimatavtryck

Om alla mÀnniskor pÄ jorden levde som vi i Sverige skulle det behövas fyra jordklot för att resurserna skulle rÀcka och vÄra utslÀpp absorberas, enligt siffror frÄn VÀrldsnaturfonden WWF.

Svenskarnas konsumtion orsakar cirka Ätta ton vÀxthusgasutslÀpp per Är, utslÀpp som sker bÄde inom Sveriges grÀnser och i andra lÀnder, enligt NaturvÄrdsverket.

De globala utslÀppen bör i genomsnitt vara högst ett ton per person Är 2050 för att nÄ Parisavtalets mÄl att begrÀnsa temperaturökningen till 1,5 grader eller vÀl under tvÄ grader.

KÀlla: NaturvÄrdsverket, WWF, med flera.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!