Vi i Sverige behöver inte anstrÀnga oss för att fÄ ner vÄra klimatutslÀpp, eftersom de Àr sÄ smÄ jÀmfört med vad exempelvis Kina spyr ut i atmosfÀren. DÀrför Àr det bÀttre att försöka pÄverka utslÀppen globalt, i stÀllet för att vi ska dras med högre brÀnslepriser eller försöka Àndra i vÄr livsstil.
Den linjen har drivits framför allt av Sverigedemokraterna. Men Àven regeringens nya budget och andra aviserade ÄtgÀrder leder till ökade utslÀpp i Sverige med följden att klimatmÄlen ser ut att bli svÄrnÄdda. Samtidigt satsar man pÄ att fÄ ner utslÀppen i andra lÀnder genom ökat klimatbistÄnd.
Men spelar det sÄ liten roll vad vi gör hÀr i Sverige? Och vad fÄr det för konsekvenser av att dra ner ambitionerna pÄ hemmaplan?
BehÄlla privilegier
Maria Wolrath Söderberg Àr lektor i retorik vid Södertörns högskola och forskar om klimatargumentation. Hon anser att resonemanget att Sveriges utslÀpp Àr obetydliga Àr bekvÀmt för den som vill behÄlla sina privilegier.
ââDet Ă€r oerhört bekvĂ€mt, eftersom det Ă€r ett sĂ€tt att skjuta ifrĂ„n sig ansvaret.
Hon kallar det âen absurd tankeâ att det inte skulle spela nĂ„gon större roll vad vi gör i Sverige.
ââVar gĂ„r grĂ€nsen, hur stort behöver ett land eller en region vara för att det ska spela nĂ„gon roll? Om man delar upp USA i stater sĂ„ blir dessa ganska smĂ„ â spelar det ingen roll vad de gör? Eller vad enskilda stĂ€der gör? Det gĂ„r alltid att hĂ€nvisa till att man Ă€r mindre Ă€n nĂ„gon annan.
I bakgrunden finns ocksÄ ett antagande att vi svenskar redan Àr duktiga, och att andra mÄste lösa problemet, enligt Maria Wolrath Söderberg.
SÄ hur pass smÄ eller stora klimatbovar Àr vi i Sverige egentligen?
"En okunskap"
Vid en första anblick kan det se ut som att svenskar slĂ€pper ut nĂ„got mindre vĂ€xthusgaser per person Ă€n snittet i vĂ€rldens lĂ€nder, vilket Ă€r drygt fyra ton per Ă„r. Men det gĂ€ller bara om man tittar pĂ„ utslĂ€pp inom landets grĂ€nser. RĂ€knar man in tröjan du köper som Ă€r tillverkad i Kina, flygresan till Spanien och andra varor och tjĂ€nster som ger utslĂ€pp utomlands â ja dĂ„ landar vi pĂ„ drygt Ă„tta ton per Ă„r, enligt NaturvĂ„rdsverkets siffror.
ââDet finns en okunskap om hur höga vĂ„ra utslĂ€pp faktiskt Ă€r. Kina Ă€r pĂ„ vĂ€g ikapp oss, men vi ligger lĂ„ngt högre Ă€n lĂ€nder som Indien och Nigeria. Snarare Ă€r de pĂ„ nivĂ„n som vi mĂ„ste ner till för att klara Parisavtalet, sĂ€ger Maria Wolrath Söderberg.
Tron att vi Àr bÀttre Àn andra hÀnger samman med en djupt rotad bild av oss sjÀlva som ett naturkramande folk, anser hon.
ââVi Ă€lskar att vara i skogen, slĂ€nger inte skrĂ€p i naturen, och vi ser inte skiten vi slĂ€pper ut. Men i vĂ„ra studier ser vi att mĂ„nga som berĂ€knar sina utslĂ€pp med en klimatkalkylator fĂ„r en total chock, eftersom man inte hade en aning om att det skulle behövas fyra jordklot om alla lever som en sjĂ€lv, om man Ă€r en Medelsvensson.
RĂ€ttvist?
Rika lÀnder som Sverige, som historiskt bidragit mest till jordens uppvÀrmning och har bÀttre förutsÀttningar att minska sina utslÀpp, har förbundit sig att gÄ före. Det stÄr i FN:s klimatkonvention som ligger till grund för Parisavtalet och Àmnet Àr brÀnnande hett under det pÄgÄende klimatmötet COP27 i Egypten.
Idén att det gÄr lika bra att fokusera pÄ utslÀpp i andra lÀnder i stÀllet för de egna, bryter dÀrför mot grunden för de internationella klimatförhandlingarna, enligt Björn-Ola Linnér, forskare i internationell klimatpolitik vid Linköpings universitet.
ââDet Ă€r jĂ€ttebra att hjĂ€lpa andra lĂ€nder att stĂ€lla om. Till exempel att EU nu bistĂ„r Sydafrika med att fasa ut sitt kolberoende samtidigt som man vĂ€rnar om dem som arbetar inom kolindustrin. Men vi mĂ„ste bĂ„de hjĂ€lpa andra lĂ€nder â och stĂ€lla om sjĂ€lva. De som tror att vi kan vĂ€lja och göra bara det ena har helt missat poĂ€ngen, och inte förstĂ„tt vilken enorm transformation av samhĂ€llet som krĂ€vs.
"Vem bryr sig"
Sverige har lÀnge varit en föregÄngare pÄ klimatomrÄdet som andra lÀnder har hÀmtat inspiration ifrÄn. Men möjligheten att pÄverka andra i rÀtt riktning Àr som bortblÄst om vi inte anstrÀnger oss pÄ hemmaplan, enligt Linnér.
ââĂven om Sverige Ă€r litet, sĂ„ har vi haft stor pĂ„verkan bĂ„de under S- och M-ledda regeringar. Men nu hör jag frĂ„n kolleger vĂ€rlden över hur chockerade de Ă€r över den nya inriktningen.
Att minska utslÀppen pÄ hemmaplan Àr Àven viktigt med tanke pÄ att vi lever i geopolitiskt osÀkra tider, framhÄller Linnér. Om rika lÀnder inte tar sitt ansvar i den gröna omstÀllningen kan det skada tilliten hos fattigare lÀnder.
ââAtt bygga förtroende gentemot utvecklingslĂ€nderna Ă€r inte bara viktigt för klimatet utan Ă€ven för att fĂ„ en tryggare vĂ€rld. Jag tror att det kan fĂ„ allvarliga konsekvenser om man inte beaktar vilka signaler man sĂ€nder ut genom att slĂ„ in pĂ„ den vĂ€g vi Ă€r pĂ„ nu, sĂ€ger han.